TANKAR EN LÅNGFREDAG

publicerat i Allmänt;

Denna långfredag funderar jag på hur tiderna förändras. När jag var liten var långfredagen årets tråkigaste dag. Min syster och jag fick inte gå bort till någon kompis eller låta någon kompis komma till oss. Vi fick leka med varandra men inte "stoja och stöka" så mycket. Med tiden släppte mina föräldrar på den regeln, tack och lov. Alla affärer var stängda liksom bio och annat nöje. Med tiden förändrades även detta och numera är långfredag nästan som en vanlig dag. Men nu när jag blivit gammal och klok kan jag nog tycka att det är lite skönt med dagar som är "annorlunda". Dagar som även om man inte är " kyrklig" ändå inbjuder till stillhet och eftertanke. Måste vi alltid ge 100%, ha på högsta volym och tiden totalt inbokad? Barn ska naturligtvis få leka och stoja men även de har behov av stillhet och ro ibland. Barn gör som vi vuxna gör. Viska till ett barn och det viskar tillbaka. Sitt stilla och lugnt och barnet kommer till ro.(i alla fall för en stund)
Påskafton var i min barndom något helt annat än långfredag. Återkommer till det i morgon...

Igår skrev jag om mina stavgångsförsök. Precis när jag publicerat inlägget såg jag ett inslag på lokal-TV om skolelever som hade problem med en man i en bil som försökte locka dem med sig. En härlig kvinna, pensionär, farmor och stavgångare kom då på att hon och hennes väninnor kunde ta sina dagliga turer förbi skolan istället för den vanliga rundan. Så nu håller de koll runt skolan och pratar med och lär känna eleverna. Och det här initiativet sprider sig till fler och fler far- och mormödrar! De har t o m startat en egen Facebook-sida :-)))

Våga ta det lugnt en stund och bara vara.Lyssna på stillheten och tystnaden. Få lite själaro.

Kommentera inlägget här :