SMÅ OCH STORA STEG

publicerat i Allmänt;

Två steg fram och ett steg bak... Två steg fram och ett steg bak... Så är det hela tiden nu.
De små framstegen är stora framsteg. Att kunna sitta vid bordet och äta. Se ett TV-program. Läsa ett avsnitt i en bok. Ta en promenad. Använda mobilen. Sova en hel natt.

"En gång började du gå
Du släppte tingen omkring dej
och kastade dej ut på golvet
utan att hålla i någonting
Gör om det!
Gör om det!"
I Sjöstrand

Uppmuntrad av en underbar vän, som såg färger när hon tänkte på mig, vågade jag i dag börja måla lite. Ett stort framsteg.

Här en målning från min förra sjukperiod. Det kan se ut som blommor, men såna blommor finns inte i verkligheten:-). Ursäkta blixten. Kan ännu bara ta kort med mobilen.

VÄGEN HEM

publicerat i Allmänt;

Utbränd - igen...
Många tycker inte om ordet "utbränd" men jag tycker att det är ett bra ord, för det är just det man är - utbränd.
När man kämpat på, för mycket, för lång tid och " gått in i väggen", kan man välja att stå kvar och stampa och stånga sig blodig eller dråsa ner och bli liggande. Jag ramlade ihop. Varken ben, rygg eller huvud orkade hålla mig uppe längre. Jag var känslig för ljus och ljud. Jag låg där och tänkte. Huvudet var som en tryckkokare. Varför hade jag halkat in på den här resan? Fanns det inga varningstecken längs vägen? De fanns säkert men jag såg dem inte...
Med stöd tvingade jag mig upp på darriga ben och bestämde mig för att " resa hem" - hem till det som är jag!
På den vägen är jag nu. Det går långsamt. Jag stannar vid hållplatser längs vägen. Två ggr hos fantastisk kiropraktor som" knäcker" och öppnar upp mina spända muskler och förklarar sambanden i kroppen. Min underbara syster kommer hem och masserar. En hållplats är akuten en tidig morgon då jag känner mig så " konstig". - " Inget fel på dig" säger den unge läkaren och tillägger att jag kan väl uppsöka hälsocentralen för "stressen och oron". - " Det är inget vi kan ta här på akuten nu halv 7 på morgonen" förklarar han. Jag vet, jag vet...själen passar inte in på akuten. För hur tar man prover på själen???
Jag gråter ut min ångest hos en underbar vän som pysslar om mig. Efter helgen får jag tid hos bra doktor på hälsocentralen. Får medicin för att kunna sova och på sikt bli mindre nedstämd + en tid hos psykolog.
Jag tränar min kropp att bete sig normalt. Att gå, stå och sitta. Att orka. Hela tiden med stöd av min fantastiske make. Ibland är mina söner här och hjälper mig och ibland ställer vänner upp. Min tacksamhet är djup. Min resa fortsätter... Vägen hem...

Under tiden har våren kommit! Ovanligt tidigt. Hurra!!!
Har varit ett dygn ute i vårt torp. Sett fjärilar och hört fågelkvitter.
När vi öppnade boddörren flög hundratals småflugor ( knott? ) ut i det fria.

På resa

publicerat i Allmänt;

Jag vill bara tala om att jag kämpar på för att få kropp och själ i balans. Det tar sin tid... Måste få ta sin tid... Hela tiden får jag underbar hjälp och omsorg.
Får ta små steg för att återkomma till livet. Det är en resa, en svår resa...

Det har blivit VÅR!!! Njut!!!

"Jag reser mig igen, ja, jag reser mig igen.."

Dipp

publicerat i Allmänt;
Till mina kära läsare:

Jag är så glad att jag har er och särskilt tacksam är jag över er alla som "delat" min länk på Facebook!
Det betyder mycket för mig!
Tyvärr har jag nu fått en dipp i livet. Har drabbats av rygg och nackbesvär vilket gör att jag har svårt att sitta vid datorn och skriva.
Men jag är snart tillbaka! Har en mängd roliga tankar och positiva nyheter att dela med mig av. Hoppas att ni vill besöka bloggen snart igen! Det kan gå snabbt, jag är envis som synden!

Till dess: Ingenting är omöjligt!
Läs gärna någon av de gamla inläggen, välj en rubrik som verkar kul eller intressant...



♥

Det bubblande skrattet!

publicerat i Allmänt;
Torsdag börjar lite molnig men solen lyckas bryta igenom. Det är 1 mars och känns som april. Det är lite vått på de snöfria gångvägarna och droppar på fönsterrutan. Det har regnat och det är 5 grader varmt. Härligt!
Jag fixar frukost och kastar ett öga på morgontidningen , beredd att inta dagens negativa nyhetsdos, då jag möts av en underbar bild på förstasidan. Det är en invandrarkvinna på skidor som ramlat och skrattande viftar med stavarna."Det är roligt att ramla" säger hon i bildtexten. Inne i tidningen finns fler bilder på detta härliga gäng med invandrarkvinnor som är modiga nog att prova på skidåkning. Och de har sååå roligt. Det är en smittande glädje. Jag blir också glad. Vi pratar om det ,jag och maken. "Barnslig glädje", säger maken och menar det som något positivt. För det är det ju! Att som vuxen prova något nytt och det blir lite tokigt och man har sååå kul!!!
Jag tänker på det där hjärtliga skrattet, det där bubblande ärliga skrattet man så ofta har som barn. Minns så väl när min yngste son var riktigt liten och skrattade hjärtligt åt sin äldre bror. Storebror behövde bara göra en grimas eller låta lite roligt så skrattade lillebror så han kiknade. Det var det där bubblande skrattet som börjar nere i magen och fortplantar sig uppåt och hela ansiktet spricker upp. Och det vill aldrig ta slut...
Vi har väl alla haft det skrattet. Innan vuxna började tala om för oss att "nu räcker det" eller "nu passar det inte" eller "behärska dig"...När blir det inte längre charmigt att skratta? Under tonåren har man ju sina "hysteriska fnissperioder" som inte alltid "passar sig" och som är näst intill omöjliga att stänga av. Som vuxen lär man sig att skratta vid rätt tillfälle och man lär sig behärskningens svåra konst - man lär sig helt enkelt att "stänga av". (Vuxna som skarttar på stan ses ju som antingen berusade eller "tokiga")
Då sker det märkliga! Det dyker upp "skrattkurser"! Jodå, någon har plötsligt kommit på ( i ett skrattlaboratorium?)att det är nyttigt att skratta! Det är läkande att skratta! Vuxna som "stängt av" ska plötsligt lära sig att skratta!!!:-))) Givetvis mot betalning.
Men vänta nu...
Är det inte det vi alla vet där längst inne i oss , när vi försöker häva skrattet som bubblar där, att skratt är förlösande, skratt är naturligt, skratt är en rättighet!

Så...
Skratta! Åt dig själv! Åt tokiga situationer! Åt en rolig film eller en kul bok! Skratta med dina barn, dina vänner, din partner, dina arbetskamrater! Skratta ensam åt ingenting eller åt ett roligt minne. Skratta för att du lever!!!

Den enda rättighet du inte har är att hånskratta eller skratta av skadeglädje. Skratt som skadar andra är inga riktiga skratt.

Släpp fram det bubblande, barnsliga, hjärtliga skrattet och du kommer att må så bra!!!

Skrattande och smilande hjärtan

Du kan skratta
så att du
kiknar
så att tårarna rinner
du får ont i magen
ramlar omkull
tappar andan
nästan kissar på dig
viker dig dubbelt
skrattet
bubblar över
skrattet är ofarligt
men det smittar
spara inte skrattet
skratta nu!
För att du är lycklig
eller bara ändå
Kanske har du ett roligt minne
som poppar upp
och bubblar över
♥ 

Skrattskolan fortsätter i morgon och den är gratis!