Trött i huvudet men väldigt belåten efter en fin, varm och mycket härlig resa i Hälsingland. Alla landskap har sin skönhet. Hela Sverige är vackert. Men nog måste väl ändå Hälsingland tillhöra de allra vackraste landskapen?
Med sina blånande berg, djupa dalar, vackra sjöar och de stora hälsingegårdarna.
Jag har en del av mina rötter här. På min mors sida. Färila, Ljusdal...
Besöket hos min mors kusin i Bollnäs gav väldigt mycket. Hon guidade oss i släktens fotspår och kunde berätta så mycket intressant. Det var några frågetecken som rätades ut. :)
Släkten är ibland "värst", ibland "bäst" ;)
Att se på gamla foton är kul också. Att få ansikten på dem som förut bara varit namn. Och så dyker man själv upp på några pinsamma kort från barn och tonårstiden... Hi hi
Vi hann med ett besök på fina Träslottet i Arbrå också. Det var så längesedan sist. Ett ställe väl värt ett besök för den som har vägarna förbi!
Väl hemma igen konstaterar jag att jag inte plåtat ett enda kort på landskapet...:(
Så ni får tro mig på mitt ord: Hälsingland är vackert!
Vilket de flesta av er visste sen förut.
Utan vatten men med glatt humör fortsätter vi livet i Torpet. Men en tripp till stan i morgon känns väldigt nödvändig. Längtar efter en lång stund i duschen ;) Det går ju att värma medtaget vatten på spisen men är man "bortskämd" med rinnande vatten, att bara kunna vrida på kranen.....ja, då känns det som en absolut nödvändighet... Men man får sig en tankeställare...rinnande, rent vatten är inte en självklarhet på många ställen på vår jord....
Inget foto från Hälsingland men väl från våra underbara timmar med goa vänner på deras ö Holmen. Ett paradis! <3
Nu sitter min mor och läser och fnissar. Jag bara måste läsa den där boken: "En man som heter Ove". :)
