Som ringar på vattnet

Kan man bli "flummig" av bedövning hos tandläkaren? Jag tror jag blev det idag..;-) Jag kom samtidigt med en annan kvinna till tandläkaren i morse.Vi samtalade lite. Min tandläkare var lite försenad så den andra kvinnan kom in tidigare till sin tandläkare. Då dök det upp en annan kvinna i väntrummet. Hon var pratglad. Av hänsyn till mig satte hon sig på lite distans. Hon hade nämligen besvär med hosta. Vi pratade om hostmedicin och en del annat. Det blev en hel del skratt.

När jag var klar med min behandling kände jag mig "konstig". I kapprummet dök den första kvinnan upp. "Så vi blev färdiga samtidigt", sa hon. "Ja, hoppas att du snart blir av med hostan", sa jag. Hon såg lite konstigt på mig. "Jag har ingen hosta"...."Nej, visst nej, det var någon annan", sa jag och skrattade till lite generat.....

Sen travade jag hem. Gick i tankar. Kände mig lite frånvarande. Och det var jag också. Plötsligt stod jag framför fel portingång. Jag hade gått förbi min egen! ;-)

Glad att ingen av mina grannar dök upp. Hur skulle jag förklara detta? Sluddrat fram något om att: -"Jo, jag har vari hos tandläkaren. Måste ha fått en stark bedövning.... Hi hi...."

Nu har bedövningen släppt. Jag kan både äta utan att spilla och tala utan att sluddra ;-)

Nästa fredag är det dags igen. Kanske ska hoppa över bedövningen då?

Har pratat med min guddotter i telefon idag. En fantastisk tjej. Trots allt elände hon råkar ut för så kan hon ändå alltid skoja och samtalen blir fulla av skratt. Och allvar. :-)

Och varje gång bestämmer vi att: nu får det vara slut med elände för både hennes och min del!....;-))

Det här citatet har jag delat med mig av förut men det är värt att gå i repris:

"Om människosläktet kunde

❤️