Innan jag gick från jobbet igår pratade jag med "vännen i dörren bredvid". Vi pratade om framtiden, om vad som är på G. Det kändes lite "luddigt" men samtidigt mycket "det ordnar sig". Vi gjorde "tummen upp"! För framtiden. För livet! :-)
Framtiden kommer till oss, en dag i taget, ett ögonblick i sänder...
Tummen upp för det!
Jag vaknade 4 i morse (natt?). Maken stökade i köket. Måste få i sig kaffe innan avfärd till Stockholm. Ute var det kallt, mörkt och frostigt. Hunden och jag var lyckliga nog att kunna dra täcket över oss och somna om :-)
Det är verkligen "varmare-jacka-väder" nu. Med klar och hög luft.
På somrarna pratar man om "ryssvärmen", nu är det visst "rysskylan" som är över oss....Hoppas den blir kortvarig...
Hade fint besök idag. En söt Blåmes hade irrat sig under taket på förstukvisten. Hunden och jag reagerade på ett svagt knackande läte och fick syn på fågeln som knackade på dörr och fönster. Efter en stund lyckades den flaxande hitta ut i det fria. Lite senare var den här igen. Tittade in på oss genom det stora fönstret. Har inte sett eller hört av den sedan dess.
Om det inte var den som knuffade ner en sten på förstukvisten lite senare? Jag har en liten stensamling på ena sidan av förstukvisten. Små stenar i olika former. Har blivit några fler under sommaren. Ingen har ramlat ner trots kraftig blåst. Idag blåser det bara lite.
Det hördes ett ljud, som om något ramlade ner och sen låg och rullade en kort stund...Som om någon kastat en boll.Jag och hunden flög upp och ut på förstukvisten. Såg inget ovanligt. Förstod ingenting. Men så fick jag syn på min rad av stenar...det fattades en. Jag kollade på utsidan. Ingen sten. Insidan...jo, där på bänken låg den...;-)
Tror och hoppas att jag gjort en välgärning idag. Vid första promenaden ner till sjön idag fick jag plötsligt syn på ett par hopvikta glasögon i gräset. Knappt synbara, jag höll nästan på att kliva på dem. Glasen var immiga av frosten. Jag plockade upp glasögonen och la dem på bordet vid sjön. Tänkte att om någon letar efter dem så skulle det vara lätt att få syn på dem där. Nu under eftermiddagsturen till sjön konstaterade jag att de inte låg kvar. Hoppas att ägaren har hittat dem. Så att det inte är någon skata som plockat upp dem och kraxar av lycka över sitt "fynd"...;-)
I kväll ska maken på hockey. Jag tittar kanske lite på matchen på TV men sen slår jag över till "Bonde söker fru". Jag undrar så vad det är som får i andra fall försiktiga personer att söka sig till rampljuset. Att söka kärleken via TV? Men ganska fina program är det om än väldigt pinsamma ibland.
Höst - höstrusk ute - höstmys inne!
Tummen upp!
