Himlens eget färgsprakande skådespel. Denna dag när temperaturen steg till 0.
Nyår
Egentligen så är det ju inget "speciellt" med det. En dag tar slut, solen går ner och natten övergår i en ny dag när solen går upp igen. Precis som alltid.
Ändå är det något speciellt...
Vårt behov av att räkna tiden har gjort just denna dag till något speciellt.
Just detta tolvslag har fått något magiskt över sig. Vi är med om något speciellt tycker vi, något vi vill vara med om, ett ögonblick att fånga...12! Skål! Och sprakande fyrverkeri!
Nytt år, nya föresatser, nya möjligheter!!
Ändå ser allting precis likadant ut som dagen innan, som året innan...Förutom spåren efter festen..
Vad hände egentligen? Ingenting ovanligt. Men det hjälps inte, det ligger ändå något skimrande magiskt över detta tolvslag.
Kanske vårt behov av "att börja på nytt"? Lämna det gamla, jobbiga, mörka bakom oss? Kanske den kittlande spänningen i att något nytt är på väg? Eller hoppet, hoppet om en bättre tid, en bättre värld?
Jag och många med mig (fyrbenta och tvåbenta)har en önskan: skippa smällarna och fyrverkerierna. Och om du ändå "måste", fyra av dem vid 12-snåret, då och bara då!
När jag gör min egen summering/årskrönika över 2014 så är det två personliga saker som "sticker ut": Jag tog stora kliv på Bättringsvägen och små, men ändå steg, på Kärleksvägen (andligheten). Med stöd från gamla och nya vänner. Det var mina positiva minnen.:-)
Det mest negativa var att jag med stor besvikelse insåg att vardagsrasismen ökade i vårt land och att några av mina vänner valt den vägen...:(
Som vanligt avger jag inga nyårslöften men jag har mina önskningar. Att önska sig fred på jorden är i mångas ögon vansinnigt naivt men jag önskar det i alla fall! ❤️ <3
Nyårsönskningar till er kommer på bloggen i morgon...
Allt gott!
❤️