En onsdag i torpet

publicerat i Allmänt;
Pang! Rullgardinen far upp med en smäll och fåglarna flyr från fågelbordet.Jag konstaterar att min värld är vit igen. Det har snöat under natten. Blöt snö. Det är stilla och tyst i det grå diset. På hemvägen från hundpromenaden"tridelillar" en fågel högt upp i en gran. Lite våraning där!

Tillbringade en del av kvällen igår framför TV:n. Följde OS-sammanfattningen. Vilken dramatik som utspelades i skidspåren igår. Jag har alltid gillat Emil Jönsson. Han är oftast så glad men kan också visa andra känslor. En kämpe. Men igår hade han nog lite svårt att veta vad han skulle känna. Att ligga sist och känna att "det här går inte" och ändå åka i mål på bronsplats! Overkligt... Tre åkare ramlade. En av dem, en ryss, reste sig upp och fortsatte mot mål, kämpandes med en trasig skida. Är man hemmaåkare kämpar man sig i mål mot alla odds! :-) Hemmanationens hjälte :-)

Igår kom beskedet att Alice Babs är död. En unik sångröst har tystnat. Vila i frid, Alice <3

Efter en lång paus i skrivandet väntar nu både jag och hunden att make och husse ska komma hem. Mörkret lägger sig sakta över oss. Det går mot kväll. 

Det blev lite äventyrligt för oss idag. Hunden har fått något smalt metallföremål med krokar i båda ändar som fastnat i hans tass. På ovansidan av tassen. Jag märkte det först när han plötsligt skrek till. Han hade fastnat i överkastet på bäddsoffan. Gemensamt lyckades vi få loss kroken och jag kunde försöka få loss den från tassen. Det gillade inte hunden. Han drog undan tassen och försökte själv att bita av föremålet med den katastrofala följden att kroken fastnade i hans mun! Han tjöt nu ännu värre. Trots att jag var förtvivlad själv så lyckades jag lugna honom och genom ett under så tillät han mig att ta loss kroken från hans nederkäke. Inget blod tack och lov! Men trots en massa försök att få klippa bort metallbiten från tassen så har jag misslyckats. Vi måste vara två om det här. En som håller och en som klipper...snart är vi det...
Jag var lite orolig för att han skulle fastna någonstans när vi var ute på promenad men det gick hur bra som helst. Och hunden verkar inte besvärad av att ha en extra "klo" av metall...Men jag är bekymrad....Dock lugnad av att han inte verkar ha ont.

I morgon är det dags för mig att knata iväg till tandläkaren igen. Bara två gånger kvar nu...

Får i stort sett bara positiva nyheter från mamma i Göteborg. Hon får en hel del bra hjälp. Skönt när sådant fungerar! Man hör och läser så mycket om motsatsen...


Tänd ljus i mörkret <3






Kommentera inlägget här :