Elden falnar i öppna spisen. Det är nästan bara glöd kvar. Det sprakar och sprätter lite. Tisdagen har övergått till onsdag. För en kvart sedan. Natten mörknar långsamt.
Det är bara + 4 grader ute. Kvar i torpet är nu bara den vanliga trion. Jag, make, hund. Min mor är nu hos min syster igen. Det känns tomt när hon inte längre är här. Hon lämnar spår efter sig. Kuddar, täcken, filtar har varit ute på vädring och ligger nu snyggt hopvikta på sina platser. Jag lyckas aldrig få det så där "fint" som mamma alltid får till det. Det där lilla extra touchen som bara hon kan fixa :-)
Igår, den 24:e var det 27 år sedan jag och maken gifte oss och 37 år sedan vi förlovade oss. "Bra kämpat" skrev en av mina systrar på Fb. Ja, det är bra uttryckt. För äktenskap är en kamp. Om kampen är gemensam så går det bra :-) Och naturligtvis handlar det fortfarande om kärlek <3
Vi firade med champagne och räkor sent på kvällen. Mysigt och gott.❤️❤️
Jag är så tacksam över att min make fortfarande vill vandra vid min sida ❤️
Allsång på Skansen och Morden i Midsomer på TV och då kände man att ja, men nu är det ju sommar, trots kylan :-)
Vi fastnade framför TV:n och bra var det för jag fick möjlighet att skratta käkarna ur led till Özz Nujens program. :-)
Så skönt med en intelligent människa som på ett vansinnigt roligt sätt pratar om rasism, politik, fördomar, det typiskt "svenska"...så otroligt pricksäkert...Och ja, jag skulle kunna rösta på honom som statsminister! Programmet finns på SVT play. En del av det han säger kan säkert kännas provocerande men det är ju också meningen. Jag tycker att han är klockren när han pratar om svenskars fascination för amerikaner men när han driver med Chris O'Neill blir det lite överdrivet och onödigt. Men det är min privata reaktion.
Det viktigaste ekar fortfarande inom mig: "är du medmänniska eller är du motmänniska?"
Svaret för mig är självklart medmänniska.
Och med detta svar somnar jag nu strax...
Återkommer när morgonen gryr...
Och morgonen grydde och jag sov. Morgonen övergick till dag och jag klev upp. Vad annat kan man göra när man har en svansviftande, dansande, ylande hund vid sidan om sängen? ;-)
När make och hund åker till stan återvänder jag till sängen. Ute blåser sommarvind? Nja, mer kylig höstvind.
Inser att det är vila som gäller igen. Måste komma ikapp mig själv...
Svårt att vila när man borde. Blir rastlös. Tankarna spelar tennis i hjärnan. Ställer mig och diskar. Har något för händerna. Något svider i hjärttrakten. Fokusera! Tennismatchen är inte över. Lunch! Gott. Men äter för snabbt i ensamheten.
Har tinnitus från helvetet. Jag försöker ducka för verkligheten men kan inte fly. Måste vila!
Får fint meddelande från en vän. Hon påminner mig om hur viktigt det är med lugn och ro för återhämtning. Tack! Så skönt med en vän som förstår allvaret på djupet...<3
Jag bestämmer mig för att gå ut i naturen och njuta. Dra med handen genom lavendeln och insupa doften. Smaka och lukta på kryddväxterna. Lyssna på fågelsången. Plocka några blommor.
"Bara Vara". Det är inte så "bara"! Att "bara vara" är ibland Allt....
❤️
Ljus och kärlek
❤️