Min mamma går liksom inte att stoppa. - "Men jag kan göra det där", säger jag. -"Nämen, nu VILL jag göra det här!", säger mamma bestämt. "Så kan du vila".
Okey....
"Här nöter vi ut en generation i taget", brukar en svåger till mig skämtsamt säga....
Men vi vilar och solar och pratar, tillsammans mamma och jag. Och sjunger. Ur vår svenska visskatt. Ofta kan vi bara en strof och det blir mycket "hum hum" och "trallala"...;-)
Men kul har vi.
Och så pratar vi om "du vet han, han som var gift med hon som hade en pappa som var minister, du vet, han, de skillde sig sen och hon gifte om sig med han, vad heter han nu då, han med stort skägg...du vet...." :-)
Igår flyttade yngste sonen in i sitt första egna hem. En fin, nybyggd etta i Knivsta. Han återkommer till sin barndoms och uppväxtort. :-)
Det känns bra. Att han är så vuxen och självständig och att det går så bra för honom att han har möjlighet till eget boende. Vi känner oss välsignade.
Och nu har vi ett nästan tomt rum att använda till kontor och gästrum. :-)
Sommaren fortsätter att vara skön. Igår mullrade åskan och det kom en rejäl åskskur. Men vi hade tur, några mil härifrån var det ett väldigt oväder med kraftigt hagel. Marken var alldeles vit.
Men idag är det sol från blå himmel.
Ord längs Kärleksvägen:
Ljus, kärlek och fred
❤️