Det kommer alltid dagar
Det kommer alltid nätter
Det blir alltid väder
Det blir alltid vår efter vinter
Månvarven fortsätter
Solen går alltid ned
Solen går alltid upp
Ljus följer på mörker
Stjärnorna lyser även när vi inte ser dem
Ovan molnen är himlen alltid blå
Någon dör
Någon föds
Någon gråter
Någon skrattar
Sår läker
Knoppar brister
Band knyts
Band klipps
Någon sörjer
Någon tröstar
Vägar korsas
Möten sker
Vägskäl
Avsked
Drömmar blir till verklighet
Drömmar krossas
Nya vägar
Nya steg
Infall och utfall
Alla söker
Några finner
Många kramas
Många slåss
Många tror
Andra förnekar
Några roffar åt sig allt
Några tigger
Jorden snurrar runt sin axel
Moder Jord bär dig
Du är Här och Nu
Ha tillit
Alltid
❤️
Jag och hunden tillbringar vår måndag i torpet. En blåsig, solig och varm dag. När jag vaknar så känner jag mig inte tillfreds med mig själv. En oro som jag inte vet vad det är. Läser texter om att man ska våga lita på sin känsla, våga lita på tecken osv...
Vi tar en förmiddagspromenad, jag och hunden. Stöter på en av grannarna som också är ute med sin hund. Vi slår följe. Dels för att träna hundarna att gå nära varandra utan att morra ;-) och dels för att få chans att prata lite. Vi känner inte varandra särskilt bra. Men med vissa människor så är det lätt att öppna sig och vi pratar plötsligt om andliga ting. Om tecken t ex. Berättar för varandra. Plötsligt dyker det upp en fjäril, en vacker Sorgmantel som flyger omkring oss. Den är ganska närgången. Som om den verkligen vill visa upp sig ;-) Vi tittar på varandra, min granne och jag och vi ler. Vi vet precis vad det här betyder. Men det stannar mellan oss ;-)
När jag kommer tillbaka till gården känns allting mycket lättare. Som om "någon" eller "några" påmint mig om att jag kan vara helt trygg. Jag kan ha tillit till livet.
Och så får jag syn på en liten fjäder..."änglar finns" :-) Okey, jag vet, det är en fjäder från en fågel..Men, det är också budskap, tecken...i min värld :-)
Vitsippa, älskade vitsippa, du är sååå välkommen!
Och en annan som är välkommen är, min vän, Sädesärlan. Den spatserade vippande med stjärten här på gräsmattan. "Jag är här nu! " :-)
Nu har vi "skypat" med barnbarnet och "bonusbarnbarnet". Det är kul, även om den lilla tyckte att barnprogrammet på TV var intressantare och den store tyckte att det var lite genant. ;-)
I morgon in till stan. Yoga-time :-) Och jobb, förstås :-)
Ljus och kärlek
❤️