Som ringar på vattnet

Ibland drömmer jag om en jul som kan beskrivas med de "stora" orden: "hänförande, magisk, fröjdefull, gnistrande, glittrande, förtrollande, glimmande, trollsk..."

Det låter så stort och fantastiskt. Och så ouppnåeligt...(?)

Men om vi plockar ner orden till jorden och till vår egen del av tillvaron så är de inte så ouppnåeliga längre. 

För visst blir man hänförd av en vacker julpsalm, visst är det magiskt med händelsen i Betlehem,  och fröjdefullt med fredsbudskapet? Och om nu inte snön gnistrar så finns det alltid någon julprydnad som glimmar och glittrar. Och tanken på tomten som smyger omkring där ute i det trollska mörkret...förtrollande! Och så tänder vi ljus. Och kanske ett tomtebloss! 

Visst finns det där alltihop! Om vi vill se det och känna det. Det behöver inte vara så storslaget, det "lilla" är märkvärdigt nog. 

Men julklapparna då? Ja, julklapparna också...önskade och inslagna i vackert julpapper. 

När 6-åriga bonusbarnbarnet öppnar sin julklapp med en tomte i och jag spänt förväntar mig ett besviket ljud och istället får höra ett glädjetjut: "en tomte, åh, en alldeles egen tomte!", det är ett sånt där magiskt ögonblick! När han sen ömt kramar sin tomte blir jag alldeles varm inombords och tacksam över att jag följde min ingivelse att köpa tomtar till barnbarnen. :-)