I nöd och lust

publicerat i Allmänt;
Men oj, vilken härlig fest det blev! Full av överraskningar. Värdigt, tjusigt, innerligt med modern touch. Och framför allt: KÄRLEKSFULLT. Prinsen fick sin prinsessa. Som en saga. I nutid.
Och jag som normalt inte är lättrörd fann mig sittandes där, torkandes mina tårar, kvidandes: "men åh, så vackert!" När prinsen höll sitt tal, när Molly sjöng sången som Sofia varit med och skrivit, när brudvalsen dansades...
Kan det bli vackrare än så här? Snacka om "kärleksljus" som lyser inifrån och ut. Påminner om att kärlek finns...


Dagen började i tårar av annat slag. Eftersom jag satt uppe till sent, helt uppslukad av att måla, läste jag redan på natten rubrikerna om att de funnit Lisa. Död...Ja, jag grät för den är så fruktansvärd denna mardröm....
Må hon ha det bra nu i sin himmel <3
Och må hennes anhöriga finna kraft i allt detta svåra...
En hjärtesten...vacker på sitt sätt men påminner också om sorgen som är så tung...


Och även om jag vet att det redan hänt så sänder jag ändå en vädjan till svenska folket: döm nu inte alla invandrare för detta! Sansa er! Även "ursvenskar" begår hemska brott...att spä på hatet är enbart idiotiskt!

Under kvällen kom också det sorgliga meddelandet att Magnus Härenstam avlidit. Jag hoppas att han och Brasse och Eva nu funnit varandra igen, i ljuset på Andra Sidan. 
Tack Magnus för alla skratt!!! Och för din fantastiska, fantasifulla och roliga pedagogiska förmåga. <3



Det hände så mycket under gårdagen. Känslorna åkte berg-och-dalbana. Att läsa om en tvååring som dog efter att ha blivit påkörd av en glassbil var också något som grep tag om hjärtat igår...Liksom den fyraåriga flickan som dog i en bilexplosion i förrgår...
Våra tankar får gå till alla sörjande...

I tidningarna kan man följa festen via bilder och text. De festade länge...de passade väl på ;-) Och så kan man läsa kritiken. Smolket i glädjebägaren. Att vi inte ska vara tacksamma över att vi "fick vara med" eftersom det är vi som betalat kalaset...
Ja, det är en syn på saken som jag förstår och respekterar. 
Vad är det då för behov vi har som gör att vi är så många som tittar? Festen, glittret, klänningarna, tiarorna, dukningen, vigseln, högtidligheten...nja, för min del handlar det om behovet att se äkta känslor. I en värld där så mycket är så konstlat, spelat, ytligt är det oemotståndligt att se två lyckliga människor uttrycka sin äkta kärlek till varandra. Jag tror och hoppas att den kärleken smittar av sig!

Våld, rasism, homofobi, terror, sexism, mobbning och allt annat hemskt, har vi runt omkring oss hela tiden.
Att en stund få uppleva en kärleksfest är något vi kan unna oss. För det var kärleken som firades. Den kan firas enkelt och fint eller med pompa och ståt. Inte bara kärleken mellan två människor utan kärleken mellan oss alla. 
Jag smuttade på mitt vita vin med jordgubbar i och skålade med. Jag låtsades inte vara med, jag var med! För en stund...:-)

Och säga vad man vill om Sofia, men nog är hon en frisk fläkt i kungahuset!!!
( Diskussionen om monarkins vara eller inte vara får vila ett tag, för min del)

Och så regnar det igen...igår var det sommar, idag är det som "vanligt" igen...vad nu det är?



Ett fyrfaldigt leve för Kärleken!
Hurra, hurra, hurra, hurra!
Skååål!!!

Och Kraft och Kärleksfullt Ljus till alla som sörjer. <3

Sorgen och glädjen har ett gemensamt: båda kan uttryckas i tårar <3
❤️
Jag tog en bit av torpet med mig till stan :-)

Kommentera inlägget här :