"Wow", sa barnbarnet

publicerat i Allmänt;

Det där med att "hitta sig själv", vad innebär det egentligen, tänker jag, när jag gör mitt femtioelfte varv runt i lägenheten letandes efter barnbarnet. Det blir till att låtsas leta, för när man är två år gömmer man sig på samma ställe hela tiden ;-) <3

Hitta sig själv...det låter nästan som om man irrar omkring i livet sökandes sitt "själv"...inte där, men kanske där! ;-)

Men det funkar ju inte så! Man kan väl inte hitta sig själv genom att söka utåt, som om självet gömt sig i ett visst land eller viss stad eller i ett visst sammanhang. Eller i en "hitta-sig-själv-bok."

Att hitta sig själv handlar ju om att stilla sig. Fundera. Lyssna inåt. "Vad vill Jag?" "Vem är jag?" "Vad känner jag?" "Vad är rätt för mig?"

För vi har ju inte tappat bort oss själva helt. Vi har inte sprungit och gömt oss för oss själva. Vi har bara låtit andras tankar och tyckande blivit viktigare än våra egna tankar och tyckande. Våra egna känslor. Vår egen sanning. 

Andra vet inte alltid bäst...

Svaret på vem du är bär du inom dig. 

"Man är ju sig själv närmast" ;-)

Igår gjorde jag något ovanligt. Jag putsade silver. Att putsa silver är visserligen något jag gör då och då men att putsa manschettknappar hör till ovanligheterna. Äldste sonen vill bära sin farfars manschettknappar på sitt bröllop. :-)

Det mesta handlar om bröllopet just nu här. Igår provade jag att "gå in" de nya "finskorna". - "Wow, Manni!", ropade tvååringen förtjust och klappade händerna ;-) Jag tar det som ett klart godkännande. :-)

I morgon är det fullmåne igen. Så här såg månen ut i går eftermiddag när den speglade sig i åns vatten. 

Var rädd om Dig! 
Var rädd om det som är Du!

Och kör lugnt!
Varning för isbeläggning här där jag bor.

Ljus och Kärlek
❤️

Kommentera inlägget här :