-"Är du nervös?," frågar maken, när jag krupit ner i sängen igen, efter att hunden "tvingat" upp mig för sedvanlig morgonritual. -"Jag är nog det, men jag försöker att inte tänka på det", svarar jag.
Det börjar redan klockan 13...
Inget är så pirrigt som när möjligheten, chansen, finns till ett SM-guld i fotboll...90 minuters spänning, 90 minuters pendlande mellan hopp och förtvivlan...varför utsätter man sig för detta? ;-))
IFK Göteborg vann mitt hjärta där på 80-talet. Den där Torbjörn, alla dessa Glenn....Blåvitt! På senare år har jag väl inte brytt mig så mycket men nu är de ju där igen...så nära..
Äldste sonen "ärvde" mitt blåvita hjärta. :-) Han är på väg ner till Göteborg nu. Tillsammans med sin bror som inte är blåvit, han är Bajare...
En sak är säker: det blir ett IFK som vinner. Men blir det Norrköping eller Göteborg?
Heja Blåvitt!!!
Jag är ju normalt en tämligen sansad person men under 90 minuter idag kommer jag knappt våga titta på tv-skärmen, tugga sönder mina naglar, vandra runt, runt i lägenheten, ömsom förbanna, ömsom be till högre makter...
Om man aldrig har haft en känsla för ett lag så tycker man naturligtvis att detta är patetiskt. ;-) Men kanske kan man likna det med känslan när Kalla slutspurtar på skidor i OS?
Nej, fotboll är inte allt i livet för mig. Det är bara en liten, liten del. Just idag är den delen väldigt spännande. Om "Änglarna" vinner kommer glädjen vara jättestor. Om de förlorar kommer det att kännas tomt.
Och sen går livet vidare :-)
Vi har inga gravar att besöka här i närheten. Men på svärfars grav lyser ljuset, liksom på min pappas grav på Gotland. Tack till dem som ordnat detta. <3
Vi tänder ljus här hemma och tänker på våra kära som gått före oss. I tacksamhet och saknad. Vi möts igen <3
Vill citera några ord av Klas Parknäs:
"Döden är inte livets motsats.
Födelsen är livets motsats.
Livet har ingen motsats"
❤️
När vi slänger av oss våra Halloweenkostymer, torkar av oss vårt smink, äter upp den sista godisbiten, tröttnat på att busa och festa, ser vi döden som den verkligen är: sorg och saknad. Men ändå hoppfull. En gnista hopp när sorgen är som värst, ett starkare hopp i insiktsfulla stunder. För ibland känns de kära, så nära....
En sak är jag övertygad om:
Du har en ängel vid din sida
Från ditt första andetag
till ditt sista.
Det är tryggt.
❤️