Jo, nog är det höst :-)
Jag har möjlighet att rehabilitera mig i lugn och ro och det är jag tacksam för. Efter en nästan sömnlös natt känns ryggen ändå lite mindre spänd och mindre låst. Värken är lindrigare. Det verkar gå åt rätt håll! :-)
Maken jobbar hemifrån. Frågar om han ska elda i öppna spisen. Ja, tack! :-)
Det är den 15 september. I våra planer under den regniga, solfattiga juli, ingick en resa till Mallorca, just denna vecka. Men ett flertal hinder på vägen gjorde att vi måste ge upp den drömmen. Kanske lika bra det när man nu tänker på hur min rygg beter sig...
Och dessutom blev det ju en hel del soltimmar under augusti :-)
Och ärligt talat, trots värken så har jag det otroligt bra som ligger här och myser i brasans sken. Långt från krig, svält, tortyr, förföljelse...
För ett år sedan, igår, var det val. Och vilket oroligt politiskt år det varit! I dag är det fler än någonsin som kan tänka sig att rösta på ett rasistiskt parti...:-(
Samtidigt som öppenheten och medkänslan sprider sig alltmer. :-)
Blir fortfarande trött på att folk säger att vi har olika åsikter, när det i själva verket handlar om något så viktigt som att vi har olika Värdegrund.
Det finns självklarheter. Sånt vi alla egentligen vet men som vi ändå inte låtsas om. Det blir så tydligt idag när nya murar byggs och nya taggtrådsstängsel sätts upp:
En gemensam planet
Åt vilket håll utvecklas vårt samhälle idag?
Jag sneglar på min påbörjade tavla som står och väntar i ett hörn. Åh, vad jag längtar efter att kunna måla! Men allt har sin tid, som sagt...och läkning kan inte forceras...tålamod, tålamod, åh, alltid detta tålamod...suck...(som om jag nu egentligen har något att sucka över? Men kanske är suckandet en del av läkningen också? Ett tecken på att läkning pågår? )
Visst har vi rätt att få sucka ibland? Men gnället kan vi hoppa över! :-)
❤️
Allt gott till Dig!
Ljus, värme, kärlek, glädje, frid och en liten suck...av välbehag! :-)
❤️