Som ringar på vattnet

När jag satt där i solskenet i S:t Clements ruin och lyssnade till stillheten och tystnaden, enbart avbruten av några fotograferande turister och duvornas flaxande, kände jag att något hänt inom mig under resan på ön. Och Tomas Tranströmers ord kom till mig:

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
    i halvmörket.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
    Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Igår var äntligen S:ta Katarina öppen så jag passade på att gå in och njuta av skönheten.

Det som hände inom mig har inget med religion att göra. Jag kände att mitt nu och här smälte samman med dåtid och något läkte och kändes varmt inom mig. Och lugnt. Miljön gjorde sitt men också ett samtal några dagar innan. Nu ska jag "smälta" detta vidare. Och se vad dessa intryck ger för avtryck ;-)

Kroppen har just nu satt stopp för aktiviteter och energin har nästan ebbat ut. Men livslångan brinner. :-)

S:t Nicolai kom vi inte in i. Den var bokad för något evenemang. Där har jag varit på en operaföreställning i min ungdom. På kvällen. Det var en fantastisk upplevelse.

Ja, nu är det dags. Hoppas på en vacker och varm september för oss alla.
Var rädd om dig! Stå på dig! Du vet vad som är rätt för dig! Du är unik och du är underbar!
❤️

Dags att lämna ön. Sitter i bilkön till färjan. Lite vemodig men samtidigt tacksam, djupt tacksam. Vi avslutade resan med en heldag i Visby. Utan planer eller mål. Och hittade så mycket nytt och spännande och vackert att se och uppleva. Vi började i Adelgatans affärer. Så var det gjort :-)
Lite för varmt klädda var vi. Solen gassade. Men efter den kraftiga vinden i går kväll och havets dånande hela natten trodde vi att det var kallare än vad det var ;-)

Igår kväll åt vi för sista gången på restaurang China. Vår "favvo". I november slår de igen eftersom en man från Libanon har köpt upp flera kvarter och chockhöjer hyran. Vi åt och pratade med ägarinnan och kramades och önskade lycka till med det nya på annan plats.

Smala gränder. Knappt man kommer fram med bil. Men staden är ju inte byggd för bilar ;-)

Alla dessa fantastiska gamla hus, kvarter efter kvarter och gränd efter gränd. :-)

Visby är ju rosornas stad och visst fanns de, men de flesta var utblommade. Visby är ju också ruinernas stad. Men de ska få ett eget inlägg. :-)

Efter en god lunch bestämde vi oss för att vandra muren runt, på utsidan. Längs vallgraven.

Att strosa fram öppnar för möjligheter. Läsa om de olika tornen och portarnas historia. Hitta små ingångar och kika in.

Tror att detta är resterna av Visby slott.

Vi hade en stund på oss innan vi måste åka till hamnen så vi åkte upp till Galgbacken. Dess hemska historia kan ni nog själva förstå men utsikten därifrån är fin.

Efter en paus på några timmar i skrivandet, är vi nu åter på fastlandet. Lugn överfärd och den gick fort eftersom vi hade trevligt sällskap av en vän, en syster och systerdotter. <3

Nu återstår "bara" några timmars resa till Gävle...

Hej då ön! ("Öin") Vi kommer snart tillbaka! Hoppas vi!

Resan har förändrat mig, något gott har hänt inom mig. Ska förklara senare.

Nu känns det gott att komma hem :-)

Frid och allt gott!
❤️

Hamnade vid frukosten bredvid en mycket trevlig och pratsam man från Skåne. En skeppare som via sitt yrke varit i mängder av jordens städer. Men aldrig tidigare i Visby. Han var helt betagen av denna vackra stad. Han hade knappt ord för att beskriva skönheten. Nu ska han vid tillfälle ta med sin familj hit. Han hade t o m bott i Härnösand, min uppväxtstad. Gått på Sjöbefälsskolan där och där hade han, killen från Simrishamn, lärt sig åka skidor. Någon gång på 80-talet. Långt efter att jag flyttat därifrån. ;-) Men ändå, en gemensam nämnare ;-) Ett kul möte. Lite extra guldkant en måndag i Visby. :-)

Det åskade lite i morse. Molnen har nästan parkerat sig över ön idag med undantag för några luckor ibland.
Vi bestämde oss för att resa i mina förfäder/mödrars spår. Och denna gång hittade vi äntligen, vi har letat tidigare!, min fars mormors grav. Hon som for till "Amerikat" och kom tillbaka. En enkel stenplatta i jorden med mycket otydlig text. Men det är Laura Petterssons grav. Död 1959. När vi stod där på kyrkogården dök min farbror och faster upp så vi vandrade runt tillsammans. Och även inne i kyrkan.

Det är lite speciellt att vandra runt på kyrkogårdar. Läsa på gravstenarna. Undra över människors öden. Klassamhället speglas tydligt i stenarna. De stora, svulstiga för "fint" folk, de små korsen för de mindre "belevade"...

Vi besökte en kyrkogård till där min farfars släkt finns. Sen var vi både trötta och hungriga och åkte till hamnrestsurangen i Klintehamn och åt god mat och hade en härlig utsikt.

Styrde därefter mot vackra Ekstakusten. Det är ett kärt "måste" varje år ;-)

Bilder från denna kust har jag visat tidigare i min blogg så det hoppar jag över nu. :-) Eller okey, Lilla Karlsö syntes ganska bra i dag.

Hörde på radion att man hittat fler grottor här på ön! Spännande :-)

Nu dags att lämna rummet för en promenad till China. ;-)

En halv dag kvar här...
Ljus och Kärlek
❤️

Det regnade på ön idag. Det gjorde inget för vår del. Vi hade två underbara möten inbokade. Först en syssling som jag inte träffat på över 40 år! Ett härligt möte. Samtalet flöt på som om vi aldrig haft detta uppehåll. Med vissa människor bara finns den där omedelbarheten. Den ger "mersmak". :-)

Eftermiddagen och större delen av kvällen tillbringade vi tillsammans med min farbror och faster. Vi glömde bort tiden. Samtalet blev djupare och djupare. Som det ofta blir när vi möts. Det finns en förståelse och ett förtroende mellan oss som jag uppskattar väldigt mycket. Jag står min farbror nära. Det känns fint <3

Nu blir det en slapparkväll på rummet. Regnet har upphört. Livet känns gott.

Fönster. 1600, 1700 och 1800-tal. Bungemuseet.

Sov gott! Dina änglar vakar över dig.❤️

Jag trodde inte att det skulle bli av...men det blev det! Bad i Tofta! Väldig blåst, varmt vatten och stora vågor. Helt underbart.
Tofta är barndoms och ungdomsminnenas plats. Den bästa badplatsen jag vet. Mjuk sand och fin botten. Och det är något speciellt med att bada i havet...

Vi startade dagen med lite nödvändig shopping. Tidigt ute och såg staden vakna. Kikade in i klosterruinen Drotten.

Efter badet intog vi lunch i Klintehamn. Tyckte inte att det blåste så mycket där men när grannbordets parasoll plötsligt lättade och flög som ett spjut över det höga planket, förstod vi att "jo, det blåser". Alla satt först och bara stirrade. "Vad var det som hände?" Flygande parasoll! Sen bröt skrattet ut :-)

Vi fortsatte sen mot Lojsta och Lojsta slott. En byggnad som är uppbyggd som man tror att man byggde på järnåldern.

Ett fint och historiskt intressant område men besöket fick bli kort, denna gång. Vi har varit här förr och kommer säkert återvända.
Ännu en plats där vi varit förut men som är värd att återvända till är Roma kloster och Roma Kungsgård. Förr om somrarna har vi varit på utomhusteater här.

Sitter nu på hotellet, nyduschad och grann ;-) Dags att åka på kräftskiva!

Från mitt hjärta till ditt hjärta: Ljus och Kärlek
❤️

Svårt att sammanfatta och smälta alla intrycken från denna otroliga dag. Efter frukost for vi iväg norrut. Enda egentliga målet var Blå Lagunen. I övrigt var vi fria. Så gör vi alltid. Ett mål, resten "blir det det blir". Mer spännande så och mindre stressigt, tycker vi. :-) Vi svängde ner vid Brissund. (Underbart namn!) Och besökte underbara Krusmyntagården. Njöt av alla dofter i örtagården. Sol och värme och en skön vind. Inhandlade kryddor i butiken.

I Brissund åkte vi ner till fiskeläget och badplatsen. Äntligen "sand mellan tårna" ;-)

Därefter fortsatte vi norrut mot Hallshuk. Där fanns ett kapell som med ett annorlunda utseende. Tyvärr fanns ingen infoskylt.

Tillbaka mot Kapellshamn. Dags för lunch. Plötsligt dyker det upp ett mysigt ställe. "Gotlandsvåfflan" :-) Maken beställde "Viltvåffla", jag beställde Gotlandsvåffla med saffran och Salmbärssylt. "Hel?", frågade den trevlige killen i kassan. "Ja", svarade jag lite förvirrat. Sen såg jag att det fanns tre storlekar att välja mellan...

Jag sa en hel. Och det jag fick..,gott men mycket ;-))

På dammiga vägar nådde vi målet, Blå Lagunen. Mycket folk. Lilla strandremsan var upptagen men vi vandrade bortåt en bit och hittade en skön plats att bara relaxa på, njuta av solen och det turkosa vattnet. Blå lagunen är ett gammalt kalkbrott.

Vi njöt länge. Sen tog vi vägen mot Bunge. Och gjorde ett återbesök på Bunge friluftsmuseum efter en massa år. Det var var väl värt ett återbesök! Jag tog massor med bilder men visar nu bara ett fåtal.

Mycket mer finns att visa men det kommer senare. Vackra fönster och spännande lås bl a.

Söderut igen. Mot mitt älskade Tofta. På söndag är vi ditbjudna till min farbror och faster men vi ville åka en runda ändå. Och vad händer? Jo, min faster är ute och promenerar. Vi stannar och besöker dem i stugan med den underbara utsikten ner mot Tofta strand. Vi pratar en stund. Nästa gång får vi kaffe. :-)

Solen går ner när vi åker tillbaka till Visby. Hinner inte fota själva nedgången men den vackra himlen efteråt.

God natt från mig på sagoön.
❤️

När vi väl kom ombord och hittat våra platser, förlig salong, bredvid damtoaletten och damen bakom slutat svära till sina medpassagerare, konstaterade vi att det var betydligt lugnare att åka i slutet av april än i slutet av augusti...
Ett fasligt springande här på folk. Det slås i dörrar, det pratas högt i mobiler, hundar skäller...riktigt kul att studera folk. En del pratar högt, andra viskar nästan till varandra. Vissa går bestämt och rakt fram, andra ser vilsna ut. Grupper med tonåringar, (skolklasser?) flabbar och springer, äldre personer balanserar brickor och försöker hitta tillbaka till sina platser. Det där med akterut och förut, och styrbord och babord...och var kom vi upp? Det är inte alltid så lätt på en stor båt. Vi har gått fel mer än en gång trots att vi tillhör de mer "erfarna" passagerarna. ;-)
Havet är lugnt och räkmackan var lika god som alltid.
Gäspar. Har varit vaken sen strax efter 5 i morse. Men det är inte lätt att sova när skolelever springer runt och leker kurragömma ;-)
Hoppas på bättre och lugnare plats på hemresan.
Visst låter jag som "turistens klagan"...? Hi hi..
Nu får jag sluta klaga! Jag har ju fönsterplats och bra utrymme för benen :-)
Land i sikte!

Värmen slog emot oss när vi kom i land. Gotland levererar! På hotellet stötte vi ihop med Staffan Scheja. Han spelar här i kväll. Snabbt ut på promenad längs havet och en fika på biblioteket med utsikt mot Almedalen. Njuter...:-)

Hängmattor att ligga och vila i längs med strandpromenaden ;-)

Via Botaniska tillbaks till hotellet. Fler bilder från Botaniska kommer senare.

Till Österdahls Brygga tillsammans med äldsta lillasyster och hennes man. Vi fick sitta i Kajutan och äta väldigt god mat! Mysigt!

Sen vandrade vi i den ljumma vinden genom denna underbara stad. På bilden de fina hotellen som vi bott på tidigare. :-)

Nu säger jag Godnatt. Hoppas att din dag varit bra!
❤️

"Flödet kunde inte uppdateras"
"Du verkar inte ha kontakt med något nätverk"
Suck...Ja, ja...shit happens...och livet går vidare ändå...;-))

Tillbaka på yogamattan. Så skönt. Möttes av stora kramen från min fina lärare. Hur mysigt var inte det? Kroppen minns. Sinnet minns. Det går allt snabbare att koppla av och koppla från. Spänningar släpper. Det pulserar i kroppen. Allt är här och nu.



Aldrig provat yoga? Gör det! ;-)

Hinner precis få i mig mat innan det är dags att rusa till frissan. Kopplar av igen. Så skönt att bli "ompysslad". Blir klippt och får fin färg i håret. Vi pratar frissan och jag. Om allt mellan himmel och jord. Emellanåt hinner jag bläddra igenom senaste skvallret. :-)

Hem och tvätta det jag inte hann igår. Tröttheten kommer smygande. Måste vila lite. Och packa. Vi åker i ottan i morgon...

Bord är bokat på restaurang i morgon kväll. På lördagkväll är vi bortbjudna på kräftskiva. Jippiii!

Längtar till ön i mitt hjärta! <3

För övrigt så går mina tankar till vackra Italien. Till alla offer i jordbävningen...och till alla andra offer i världen. Med offer menar jag döda, skadade och deras anhöriga. Så svårt att förstå och ta in allt hemskt som händer. Det är väl kanske inte meningen att man ska förstå allt heller...

Långt därborta anar man en bit av regnbågen :-)

Så här vackert är det där jag tränar yoga :-)

Ljus och kraft och glädje önskar jag dig. Ta vara på din stund på jorden.
NAMASTE
❤️

Tack sommaren att du ville komma tillbaka till oss. Stanna ett tag nu, låt oss njuta lite till. :-)
Jag njuter lyxliv idag. I alla fall så tycker jag att det är lyx att gå barfota ut på gräsmattan, i morgonrocken, och plocka svarta vinbär till frukostyoghurten. Som sen äts ute på torptrappan. I solens sken.

Och att kunna sitta på bryggan tillsammans med hund och mitt livs stora kärlek och lyssna till vattnet som kluckar mot båtarna. Stilla. Meditativt. Jag är rik! Jag lever lyxliv! :-)

Vi har packat och städat och från och till njutit av sommardagen.

Tre färger på Stockrosorna! Det är lycka :-)

Trummat har jag gjort också. För kraft och kärlek till alla. Men också för en speciell vän som idag kom med ett positivt meddelande. :-)

Efter gårdagens äventyr kom det slutliga beslutet. Nu fanns det ingen återvändo längre. Älskade skor! Tack för allt! Och adjö! ;-) Älsklingsskorna har gjort sitt...suck ;-))

Nu är det kväll. Tvättmaskinen jobbar. Och vi har jobbat några timmar i företagslokalen. Trött. Men måste påbörja packningen. Men varför klaga? Det är ju faktiskt också lyx, det där med att ha möjlighet att resa...:-)

Hunden har hittat sin godisboll och far runt med den i lägenheten. Det hörs. Så nu vet grannarna att vi är hemma. :-)

NAMASTE
❤️

Gotlandsresan förbereds. Kläder för alla väder. Men det mesta måste tvättas först.
På Gotland finns alltid något "nytt" att upptäcka. Även för en sån van Gotlandsresenär som mig. Nu har jag hittat ett nytt resmål där jag aldrig varit förut. Varken som barn, tonår eller vuxen. Ett gammalt kalkbrott på norra ön med turkost vatten. Dit ska jag vare sig regnet öser ner eller solen gassar. :-)Blå lagunen kallas det.

Något att drömma om när jag ligger här för ankar idag. Någon har sagt att "fibromyalgi känns som att ha tandvärk i hela kroppen". Ja, men precis, precis så känns det idag...

På onsdag börjar yogan igen och på eftermiddagen ska jag till frissan. Båda känns efterlängtade. Och nödvändiga. För en stel kropp och ett hår med grå utväxt och en form av lugg som ideligen ramlar ner i ögonen ;-))

Nej, jag har inte ankrat hela dagen. Tålamodet räckte inte till. En promenad tyckte hunden! Visst, sa vi. Nere vid sjön öser maken ur båten. Solen värmer gott. Vi kanske ska ta en tur sen? Hundens bästa vän, Santos, dyker upp tillsammans med sin husse. Santos vill bada, skrämmer nästan livet ur änderna. ;-) När han kommer upp ur vattnet, skakar han av sig och lutar sig mot mig. Mina jeans blir lite blöta. "Äsch, det är ju bara vatten", lugnar jag en ursäktande husse.
Föga anade jag vad som senare skulle hända...

Jag tar smärtstillande för att klara av båtfärden. Jag vill ju sååå gärna!

Vi åker ut med båten. Härligt! Det går skönt långsamt eftersom vi kör med den eldrivna motorn. Himlen har både små molntussar och större dramatiska molnformationer. Hunden njuter. Sjön är full med vackra, vita näckrosor. Någon sitter och solar på en brygga.

Vi har funderingar på att runda en av öarna. Men ändrar oss när jag påpekar att "det kan vara regn i de där mörka molnen"...Vi vänder men maken tar ändå en liten extra sväng...det skulle han inte gjort... Plötsligt vräker regnet ner över oss. Hunden trycker sig förskräckt mot våra ben. Jag hukar mig ner. Båten går ännu saktare nu. Bryggan anas långt, långt bort. Maken provar om det går fortare att ro! Nej! Vi är genomblöta...Jag fräser något ilsket om att "nästa gång tar vi riktiga motorn" ;-) Maken skrattar lite åt situationen. Det gör inte jag. Det är först när vi närmar oss land och solen åter lyser och värmer oss som jag skrattar lite jag också...Väl uppe på land, med genomvåta kläder, ber jag en bön till högre makter att vi inte ska möta någon på vägen hem. Förbereder ändå förklaringar: "nej, jag har inte kissat ner mig och nej, jag har inte badat med kläderna på!"
I plaskblöta skor och jeans som kletar sig fast mot rumpan skyndar jag mig hem och blir tack och lov bönhörd! ;-)

Det var det äventyret det...:-)
Nu sover vovven gott här i soffan. Kläder hänger på tork lite överallt både ute och inne. Och snart är det kväll. Jag tror det är bäst att jag vilar en stund ;-)

Ljus och Kärlek
❤️

Skatan flyger förskräckt iväg från vinbärsbusken när jag öppnar gamla stugans dörr för att gå över till lilla stugan. Allt är stilla. Gräset blött. Molnen täcker himlen. Jag fixar iordning frukost och sätter mig på förstukvisten. Skatan flyger omkring från träd till träd. Kraxar. Plötsligt kraxar det i ett annat träd också. Det är alltså två skator här. De verkar inte direkt vara vänner. Men vad vet jag? Jag kan inte deras språk. ;-) Men när jag googlar och läser att honan och hanen håller ihop hela livet så börjar jag ana att jag hamnat i ett litet "äktenskapsgnabb" ;-)

Solöga hör deras budskap:

Plötsligt försöker solen bryta sig igenom molntäcket. En gnutta blå himmel uppenbarar sig. För att sen försvinna bakom molnen igen.

Maken och hunden har varit i stan under tidig morgon. Jobbat och hämtat post. Ett nytt nummer av "Good News Magazine" har anlänt. Jag bläddrar snabbt igenom den. Så många vackra bilder! Texten ska jag njuta av senare. Hinner uppfatta att bl a helgonet Franciskus finns med under rubriken "okända hjältar"... Jag hittar något som jag genast vill dela med mig av:

❤️❤️❤️❤️ Stämmer så bra med min egen tro. ❤️

Nu slumrar hunden på soffan. Han har gett upp försöken att få mat en timme i förväg ;-)
När jag läser en väns ord om sin förtvivlan och stora sorg efter att en fyrbent vän gått bort, inser jag att det smärtsammaste är att mista den där villkorslösa kärleken som hundar ger. Jag har själv varit med om detta två gånger. Och hoppas att den tredje gången dröjer länge än. Men tacksamheten över att ha fått uppleva denna villkorslösa kärlek, den är stor. ❤️

Nu fortsätta rensa och röja. En tredje stor kartong är snart fylld med grejer som ska till Erikshjälpen. Det känns bra. Och kanske är det för att jag "börjar bli gammal" som tankarna kommer om att inte ha för mycket grejer som mina söner ska ta hand om den dagen jag och maken lämnat jordelivet... Grejer som inte används, inte ens finns framme och vars minnen endast jag känner till.

Något som jag dock lämnar kvar är detta:

Min mormors gamla sockertång och en hacka som hittats i jorden här i torpet. :-)

Nu önskar jag Dig en fin kväll, en skön nattsömn och en härlig ny vecka. Jag önskar Dig en massa glädje och all den kraft Du behöver ❤️ Och Tack för att du ville läsa! ❤️

Alla som följt mig vet att jag gillar hösten. Men den får inte komma "för tidigt". Så när jag går på promenaden idag och naturen försöker göra mig uppmärksam på färgskiftningarna söker min blick sig till gröna blad och sommarblommor ;-) Återstoden av sommaren...

"Hej, jag kanske ser trött och slokande ut men faktum är att jag är en knopp som gärna vill slå ut i solens sken" ;-)

"Hej, jag må ha spröda silkesblad men jag är stark och stolt" ;-)

"Ojsan! Nu blev det närgånget minsann" ;-)

Pelargoner ska vara under tak när det regnar...har jag lärt mig denna sommar...

Tjejer! Vad ska man säga?Vilken prestation! Ni är fantastiska! OS-Silver!!!! Grattis!!!!'❤️❤️❤️
(Jaja, Zlatan må vara "king" i England idag, men ni tjejer är drottningar i våra svenska hjärtan❤️)
Och grattis till alla andra medaljörer också! Hästhoppning t ex! Stolt över er alla ❤️

Så borde jag väl skriva om ett eventuellt tiggeriförbud också. Nu är ju detta inget som är klubbat ännu utan bara ett förslag. Så jag avvaktar med att "tycka" något. Det enda jag vill "påpeka" är att fattigdomen inte försvinner för att vi inte ser den utanför affären längre...Men det vet vi ju alla...Och att tiggeriet inte löser fattigdomsproblemet på lång sikt, det vet vi också...
Avvaktar...Sverige utreder...Hoppas på en human lösning...

EN SOLSTRIMMA HOPP

Vecklade upp en skrynklig papperslapp som låg i papperskorgen: "Solidaritet" stod det på den. Vem hade slängt den?

Vinden viskade något. Vad? "Empati?" En fläkt från dåtid, kände jag.

"Sanningen" och "Fakta" var insopade under mattan. Så de inte syns, sa "bekvämlighet och fördomar".

"Egoismen" har fått en egen neonskylt som lyser dygnet runt.

På gatan ligger en trasig banderoll, söndertrampad av marscherande kängor. Den fladdrar i höstvinden. Man kan ana vad det står skrivet: något om "allas lika värde"...

Det känns kallt. Jag fryser...Stänger dörren, stänger fönster. Låtsas att världen där ute inte finns.
Och om den finns, så är det inte mitt problem...eller?

Så plötsligt! En solstrimma tar sig in genom fönstret. Den lyser upp mitt rum. Den lyser upp mitt hjärta. Den kommer med "Hoppet". Och jag känner: det goda börjar med Mig. Det goda börjar med Dig. Sprid hoppets ljus.

Öppna dörren. Öppna fönstret. Släck neonskylten. Laga banderollen. Sätt upp lappen på kylskåpet. Sopa fram sanningen och fakta. Låt empatin flöda!

❤️

Nu gör jag ett sista försök att publicera detta inlägg som jag fått skriva om och om igen...

Hoppas att Du har möjlighet att njuta av återstoden av sommaren. På ditt sätt.
NAMASTE
❤️

Den här gamla väskan från Försvarets överskottslager inköptes sent 70-tal. Den hänger visserligen i torpet men hör mer ihop med min personliga historia än med torpets historia. Dessa märken och pins. Berättar lite om mitt liv. De flesta är mina, några är från sönerna. Mina år som barnskötare, "kommunalarbetare". Förskola, skola, fritids. Rädda Barnen. Engagemanget mot kärnkraften, "Atomkraft, Nej Tack". Tiden inom kyrkan. Kvinnokampen. De två mest klassiska är väl "Röda Fjärden" och "Vi flytt int'" ;-)

Denna dag har handlat om vila och mat på favoritstället: Axmar Brygga. Yngste sonen kom upp enbart för detta. Eller ja, träffa oss också förstås :-)

Detta underbara ställe. Och maten smakade lika gudomligt som vanligt, dock var servicen lite sämre än vanligt. Hoppas att det var tillfälligt. Jag rekommenderar detta ställe. Man kan ta sig dit med bil eller båt. Men man får göra en avstickare från E4:an. :-) Sammma goda meny serveras på Furuviks brygga men miljön i gamla hamnmagasinet i Axmar är mysigare.

Fönsterbord, klagar inte på utsikten ;-)
Kanske blir det julbord nästa gång vi kommer hit ;-)

Om en vecka är vi på Gotland. När vi planerade och bokade tänkte jag mig att jag skulle vandra längs Tofta strand och njuta av sol och varmt vatten...nu tänker jag mig mer att jag vandrar på stranden i storstövlar och regnjacka...;-)

Idag har mina tankar ofta varit hos fina vänner som mist sin fyrbenta vän. Jag vet hur svårt det är, hur ont det gör...

Mina tankar vandrar också till OS. Till finalen i fotbollen. Hur det än går så är det en bragd av tjejerna!
Kanske ska man sova en stund så man orkar sitta uppe ikväll? Jag känner mig gammal som resonerar så, men det är ju lite klokt tänkt...man blir så klok när man blir gammal...förlåt...i övre medelåldern...hi hi ;-)

Hittade en supersöt bild i ett album här. Ett foto från 1980, vår förra hund var valp då...<3

Ljus och Kärlek
❤️

Kvinnohistoria. Kvinnornas historia. Har alltid intresserat mig. Det man inte fick lära sig i skolan, det som inte stod i böckerna. (Förutom några omnämnda drottningar) Under 70-talet kom så äntligen böcker om kvinnors liv bakåt i tiden. Jag gjorde ett specialarbete om kvinnohistoria i ämnet SO under gymnasietiden. Äntligen var ämnet Historia kul och intressant. :-)

Kanske var det det intresset som fick mig att spara tidningsurklipp om några kvinnor här i trakten? Jag hittade dem nu under min utrensning i skåp och lådor. Klippen är från 1979 och det är en vän till mina föräldrar som berättar, Barbro Schönning-Nyberg.
Dessa två kvinnor är verkligen värda att berätta om: "Dödgrävar-Lena" och "Bönhus-Fina" :-)

Lena Forslund. Född 1853 i Hamrånge. Död 1938. Hon hade ett för en kvinna mycket tungt och ovanligt yrke. Dödgrävare. Därav hennes namn i folkmun: "Dödgrävar-Lena". Hennes far var dödgrävare och han hade ingen son, så det var Lena som fick hjälpa till. Lena körde även gästgivarskjutsar. För grävning av grav fick man ersättning per grav. En på den tiden mycket liten summa. Trots ett hårt och slitsamt liv blev Lena hela 85 år.

Adolfina Regina Söderström föddes 1842 Hamrånge. Även hon hade ett för tiden ovanligt yrke för en kvinna. Vaktmästare. Hon skötte städning och eldning på Bönhuset. Därav namnet "Bönhus-Fina".Betalningen var 8 kr per halvår, plus extra betalt för rengöring av fotogenlamporna. För eldning av skolsalen på söndagarna, söndagsskolan, fick hon en krona per termin.

Kanske tycker du att detta är ointressant att läsa, men jag vill gärna plocka fram berättelser om kvinnor. Det finns så mycket berättat om män, inget fel i det, men kvinnor och deras liv är minst lika intressanta. Tycker jag.
Denna dag när min kropp protesterar högljutt igen. Var stilla! Vila!
Ja,ja...suck...vädret gör naturligtvis inte saken bättre...det är inte vädret i sig som påverkar mig, det är väderomslaget.

Och nu går det inte att ladda upp flera bilder heller...nähä...

Då återstår bara att säga tack för att du ville besöka min blogg ❤️ Du är sååå välkommen tillbaka. ❤️

Igår när vi åkte ner till Bålsta, stod plötsligt en Häger på vägen. På motsatta körbanan, stod den, alldeles blixt stilla...hoppas att den hann undan mötande trafik...
Att se en häger sägs vara ett tecken på att ett positivt besked är på väg.

Ett positivt besked...ja, fotbollstjejerna får stå för det! :-) Helt otroligt!!! Vilken bragd!!! Vilket glädjerus!!!

I övrigt handlar min dag om smärta. Smärta av olika slag. Dels min egen. Den fysiska. Finns bara en sak att göra, tillbringa en stor del av dagen i sängen...lyssna på den kraftiga vinden och regnet utanför fönstret, vila, återhämtning för att orka återkoppling...

Min smärta är min. Mina vänners smärta är deras. Vi kan inte ta på oss varandras smärta men vi kan försöka bära varandra genom smärtan. Stötta. Stödja. På olika sätt.

Smärtor av sorg, förlust och svåra beslut. Och smärtor i kroppen.
Smärtor går över, för det mesta, men när man är mitt uppe i det hjälper den vetskapen föga. När smärtan är för tung, för svår, när orken tynar bort...

När allting är som värst. När vi inte är mottagliga för trösteord. Lyssna!

Tala inte till mig tröstande ord om att allt har en mening
Tala inte till mig tröstande om änglar
Tala inte till mig om att jag en dag kommer att förstå
Tala inte till mig om ljus i mörker
Tala inte till mig. Inte just nu.
Lyssna till mig. Bara lyssna!
Lyssna till min gråt, min ilska, mina varför
Förklara inte, beklaga inte, men vandra en bit med mig i mitt mörker

Ord som kom till mig när en vän mådde väldigt dålig...

Och dessa ord som från och till är aktuella. En sorts bön:

Om sorgen i mig ville vila en stund.
Så kunde jag andas igen.
Och tårarna ta en paus.
Smärtan och saknaden lite lättare att bära.

Om värken i min kropp ville vila en stund.
Så kunde jag samla energi igen.
Och klara av det jag vill göra.
Med glädje och tacksamhet.



Sen när ljuset sakta återvänder men vi ännu måste gå på sparlåga:

Låt mitt ljus ledsaga dig,
hörde jag någon som sa
Mitt ljus räcker till för oss båda
Nu när ditt ljus går på sparlåga

(Troligen änglaord) ❤️

Ljus och Kärlek, Hopp och Tro. I morgon går solen upp för Dig igen.
❤️

Kvällshimlen "brann" igår kväll. Vackert. :-)

Nu är vi på hemväg mätta och belåtna efter besök med middag hos svärmor. Och mor sitter på tåget på väg hem. Jag tänker på de två kvinnorna, min mor och min svärmor. Lika gamla, 81 år och så pigga båda två. Båda har gått igenom skilsmässa och båda är änkor. Starka kvinnor. ❤️❤️

Det märks på trafiken att semesterperioden är slut. Allt startar upp igen. För mig som jobbat inom skola och barnomsorg sitter fortfarande det där "terminstänket" kvar. Lite utanför känner jag mig alltid när folk börjar prata planeringsdagar och inskolningar. Men samtidigt så kommer känslan av frihet. Inte tomhet utan frihet. :-)

Snart är det dags att heja på fotbollstjejerna igen...spännande...hoppas jag att det blir.

Jag har en önskan om att vi alla nu stödjer Margot Wallströms protest mot Turkiets vidriga lag om sex med barn. Man kan undra om vissa människor är rent av totalt dumma i huvudet? Hjärta och sunt förnuft verkar de i alla fall helt sakna. Detta är ondska, ren ondska. Det hjälper inte att jag blir förbannad men jag blir det ändå! :-(

Nu är vi snart hemma. :-)

Kom ihåg att Du är Värdefull!
Ljus och Kärlek
❤️

Visst är den fin, stolen och dekorationen som hälsar välkommen vid Bruksboden i Axmar! :-)

Den stora tröttheten har lagt sig över mig. Fysisk och mental trötthet. Jag ligger och vilar. Undrar var de utlovade solstrålarna tagit vägen. Utanför fönstret ser jag bara moln på himlen.

Önskar att det fanns något som kunde lindra tinnitus. Bota är nog omöjligt, men alla som har tinnitus vet vad jag menar. Att kunna sänka ljudet, minska intensiteten...

Önskar också att man ibland kunde stänga dörren mot "verkligheten" och regla. För en dag. För en timme. Sätta upp en skylt: "stängt, återkommer snart". ;-)

Återhämtning...det är helt klart ett måste i den tid vi lever. Som naturen. Den vilar i perioder. Återhämtar kraft inför återfödelsen.

Men vi människor har ju såna krav på oss själva och på varandra att vara vakna, aktiva, produktiva...hela tiden! Året om. Vi pratar mycket om att "bara vara" men vi praktiserar det inte så mycket som vi borde.

Tills kroppen och själen säger stopp...

Vi har pratat mycket jag och min mamma idag. Samtalat. Vilket fint ord det är! Och det har en djup, varm innebörd. <3
Och promenerat. Mamma knatar på bra nu, med eller utan käpp. :-)

I morgon åker hon hem. Det blir nog tomt och tyst efter henne, men samtidigt känner vi nog båda att nu är det dags. :-)

Det här är nog det roligaste minnet från besöket denna sommar. När vi "tokade" oss lite i underbara antikaffären i Österbybruk. ;-))

Nu stänger jag för idag. Återkommer i morgon. Tack för att du ville titta in. Välkommen åter ❤️

Jag protesterar bara lite när mamma säger till mig att gå och vila. Visst är jag tacksam över att hon vill ta disken, men det sitter där, det där "jag borde"...
Både maken och jag har stort behov av vila nu. För ovanlighetens skull säger även makens kropp "stopp". Den kanske också säger: "du är inte 25 år längre...";-)

Vi har haft fina vänner här på fika, prat och skratt. Det ligger en skön avkoppling i det också. :-) Och så fick vi tips om skötsel av vinbuskarna.

Jag glömde att skriva om OS i går. Om fotbollstjejerna! Wow! Jag vågade knappt titta. Men vilket häftigt resultat!

Älskade Pia Sundhage <3

I torsdags, i Österbybruk, var min syster, jag och vår mor, på Gudrun Sjödén-utställningen. Det är väl så att antingen så gillar man Gudruns design eller så tar man avstånd helt. Själv är jag vill lite "kulturtant" på det sättet att jag ibland unnar mig att köpa något från henne. Något som jag tycker är snyggt. Och sköna är alla hennes kläder. Skapade för kvinnors kroppar. Följer inga trender. Färggrant och mönstrat. Ekotänk. Och hennes kollektion för hemmet är något jag alltid gillar. Vad man nu än tycker om hennes skapelser så är hon ändå en intressant och framgångsrik affärskvinna!

Jag gillar det där med att "modellerna är snälla mot oss med flydda midjor" :-))

Vad gjorde våra makar när vi gick på Gudrunutställningen? Jo, de gick på guidad tur i gamla smedjan. :-)

En annan intressant utställning var den i Sadelmakarlängan. Både mamma och jag reagerade på samma sätt när vi möttes av konsten i lokalen. Vi sken upp och blev glada! "Men vad kul det här var!"
Glas och trä möttes i Ebba von Wachenfeldts och Jögge Surolle Sundqvists utställning!

Styrka, kraft och mod!
Ljus och Kärlek
❤️

Bland det första jag såg idag när jag tagit mig upp ur sängen och ut på gården, var att ännu en vacker Stockros slagit ut. Denna i en mer vinröd nyans. Så vacker <3
"Vi åker ut en sväng före lunch", bestämde vi vid frukosten. Vi kom hem vid 17-tiden. Belåtna efter en härlig tur till Axmar. Först överraskade vi gamla vänner till mamma i Bergby. Väldigt trevligt. Alltid så mysigt när vänner från förr träffas igen efter mängder med år. Du vet, "julkortsvännerna" ;-)Sen åkte vi till en av Gästriklands pärlor. Fiskeläget Gåsholma där vi åt världens godaste siksmörgås. Tradition för maken och mig men som inte blev av förra sommaren. Mysigt att vara tillbaka. :-)

Sen till mitt och makens absoluta favoritställe: Axmar bruk. Hyttan, hamnen och slottsparken. Vilken fantastiskt historisk och vacker miljö. Och romantisk. :-) Även om livet för väldigt många var oerhört hårt där under brukets tid.

Slottet som revs...så synd...

Där slottet en gång låg. I bakgrunden syns det stora lusthuset som nu rustats upp. :-)

Lusthuset har blivit så fint! Och den där hunden längst upp, den har jag aldrig sett förut. Måste ta reda på historien omkring den :-)

Det är så vackert i Axmar. Jag älskar att vara i denna historiska miljö. Kan inte riktigt säga varför, det är en känsla, en positiv känsla. :-)
Berättar mer senare om både detta och Österbybrukbesöket. (Långt ord!)
Är trött nu, fibromyalgin bråkar med mig, men...så mycket jag orkat den senaste tiden! Varifrån kommer denna energi? Är så tacksam <3

I stan är det Gävle Pride. Så glad att de fick fint väder och att så många ville vara med och sprida kärlek. Jag hoppas kunna få uppleva detta nästa sommar. :-)

Det känns som om sommaren är tillbaka. I alla fall idag. Sol och + 21 grader. Alldeles lagom. ;-)

Hoppas att du också har det bra och att solen skiner på Dig.

Var rädd om Dig! Du, just Du är värdefull!
❤️

Det är svårt ibland att smälta intryck efter en härlig och intensiv dag. Det tar sin tid och får ta sin tid. Maken och jag åkte igår till Österbybruk och sammanstrålade med min syster, svåger och mor. Vi har hälsat på hemma hos min syster många gånger genom åren men vi har aldrig "turistat" i det vackra Österbybruk. Nu blev det en "kultur och naturdag" där, med syster och svåger som guider. Solen sken nästan hela tiden och det var lagom varmt, dvs "jackan på" ;-)

Den vackra herrgården.

Utsikt från kyrkfönster

På väg till Orangeriet via besök hos keramiker.

Syrran berättar om denna vackra oas som bland annat drivs av frivilliga arbetare. Väl värt ett besök!

Konstutställning i orangeriet.

Prova hattar och mössor i bruksboden var kul. Spegeln var smutsig men det är jag och min mamma på bilden. Fniss :-))

Många fina runda fönster. Detta är i "bruksdasset" med utsikt mot stall-längan.

Mycket mer finns att berätta och visa. Idag orkar jag inte komma med fakta utan det är mer bilderna som får berätta. Fortsättning följer. Nu ska jag fixa fika åt mor, son och make.

Googla gärna på Österbybruk. Och gör gärna ett besök där. :-)

Ljus och Kärlek
❤️

Jomen precis så! Vad livet vore tråkigt om alla gick omkring och var perfekta hela tiden ;-) Vad nu "perfekt" är? Vem bestämmer det? Jag tänker inte gå något djupare in på det i dessa utseendefixerade tider. Där det ska tävlas, jämföras och bedömas hela tiden. Och våra hem ska se ut som i "hemma-hos-reportagen". Egentligen så är vi ju alla perfekta, precis som vi är! När vi får vara som vi är. <3

Men jag tänker ändå på orden ovan när jag ställer mig och bakar. Det är flera år sedan min kropp orkade få ihop en deg och en kaka. Eller en paj. Nu orkar jag. Lite. En sorts kaka och en sorts paj med bär från trädgården. Men oj, vad det krånglar! Det är en "sån" dag ;-) "visst ja, ägg, skulle det vara också!" "Var 17 är matskedsmåttet?" " Nej, potatismjölet skulle i först, inte sist!" Osv...;-) Men till slut så är bakverken färdiga! Långt ifrån "perfekta" till utseendet, men attans så goda ;-) Så larvigt stolt över mig själv! Hi hi :-)

Idag har min äldste son födelsedag:-) Hipp hurraaa! <3 Jag skrev en liten hyllning till honom på Fb, som löd så här:
Idag fyller den här killen 31 år. På bilden tillsammans med sin dotter för ett år sedan. Jag tänker inte säga det vanliga om att "var tog tiden vägen" eller att "åren går så fort".. Jag vet var tiden tog vägen och jag tycker att 1985 känns avlägset. För vi har upplevt så mycket, vi har utvecklats tillsammans, mött så underbara människor, vi har skrattat och grälat, vi har rest och vi har jobbat ihop...vi har levt! Vi har fyllt våra dagar och år med liv! Och du har växt upp till den fine, självständige och trygga kille, jag hoppades att du skulle bli. Den du innerst inne varit hela tiden. Jag är så tacksam. Du startade företag och gav din mamma ett jobb! Du har nu en underbar familj. Vi fortsätter att fylla våra dagar, våra år med LIV. Grattis fantastiska son! ❤️

Igår kväll hittade maken det vi letat och letat efter. Tre bräder som i allra högsta grad tillhör torpets historia. Med meddelande från den allra första tiden här.

Det är så vi vet hur gammalt torpet är. Det finns fler bräder med meddelanden så "Torpet berättar" har sin fortsättning. :-)

Nu ska jag unna min kropp lite vila efter all rensning, städ, röjning, bakning...de senaste intensiva dagarna har tärt ordentligt på "fibromyalgikroppen". Kul har det varit, men i morgon måste jag orka turista och vara kulturell! Ser fram emot detta. Och detta:
Andra delen av "Sanningen om vikingarna" i kväll :-)

Min son verkar fira födelsedag samma dag som Snobben! Undrar hur gammal han är? ;-)

Ljus och Kärlek
❤️

Det här får ingå i "Torpet berättar" för den här köksalmackan från 1961 fanns här. Så rolig att titta i. Tycker inte att 1961 känns så avlägset men när man läser...ja, då känns det som förgången tid. ;-) På den här tiden var kvinnor husmödrar och värdinnor. De betitlades "fru".

Självklart finns det en hel del recept och tips som fungerar bra även idag! :-)

Så här kunde reklamen se ut ;-)
Eller så här:

Den här sidan, med den rubriken, kunde jag ju bara inte hoppa över ;-)

Wow! ;-)

Många roliga recept finns det i boken. De heter t ex: "Pikant kött-tårta med spaghetti"...? What? "Kött-tårta" låter inte så 2016...;-)

Nu tror du att jag bara roat mig med en köksalmanackan hela dagen. ;-) Nix! Här har rensats och röjts hela dagen. Idag också. ;-) I morgon ska det städas och bakas för på torsdag kommer mamma :-)

Maken då? Förutom en sväng till "sopstation" så har han snickrat och blivit klar med boden!

Fin blev den! Och väldigt bra att ha :-)

Snart koppla av framför TV:n. Även om inte Allsången såg ut som någon "höjdare" på papperet men man vet aldrig, det kan bli bra i alla fall :-)

Precis så! :-)

Ljus och Kärlek
❤️

Jag vet inte vad det beror på men jag gillar såna här "rejäla", gamla trägalgar. När jag går här och rensar kan jag inte låta bli att läsa på dem och fundera på var de kommer ifrån och det blir lite av en resa i tiden. :-) Galgen från Säffle kommer via mamma. Hon har bott där som barn. Galgen från Enköping kan vara antingen från min mormor och morfar eller från makens släkt. "Firma för kvalitetskläder" :-)

På den svarta galgen står det "Skogshögskolan Garpenberg"...??? "Sundström Härnösand", ja, den är från min familj. Jag växte upp i Härnösand. Så en till från Enköping. Och...den spännande från: "Televerket"!? Hm..ja, där har ju maken jobbat men inte tror jag han fört med sig en galge därifrån? Får fråga honom när han kommer ner från taket. Ja, taket på boden alltså...;-)

Den från Stockholm vet jag ingenting om. Den från Göteborg kan vara antingen från min farfar och farmor, de bodde i stan några år, eller så har den hamnat här via mammas make som var göteborgare. De andra två sätter jag ? på.
Naturligtvis hänger de framme och används här i torpet. :-)

Det glada idag:

Vad kul med OS-medaljer och världsrekord! Heja tjejer, ni är bäst!
Nej, jag sitter inte uppe på nätterna och tittar, jag är för "gammal" för det...hi hi...fniss..."annat var det förr minsann"...:-D

Det sorgsna idag: (som inte får så stora rubriker)
Idag tar jordens resurser slut. Från och med idag och året ut lever vi på lånat naturkapital. Vi konsumerar jordens resurser snabbare än den kan leverera. Detta kallas Overahoot Day och infaller allt tidigare under året. Nu får vi hoppas att det blir allvar av klimatavtalet. Och så får vi var och en ta ansvar så gott vi kan. Jag läste om detta på DN och Aftonbladet. Gör gärna det du också! Fast det kanske du redan gjort? ;-)

Ett märkligt väder denna dag! Varmt, lite sol och en väldig blåst. Blåsten tar i så stolar ramlar omkull och dukar flyger all världens väg. ;-)
Maken bygger och bygger och snart är boden färdig! Förutom målning förstås men det får nog vänta.

Hunden är lite trött på oss. Att vi inte är inomhus tillsammans eller i ett av husen tillsammans utan bara far omkring och fixar överallt. Han är en sån typ av hund som alltid ska ha kontroll. Han t o m väntar utanför dörren när man går på toa! ;-) Det blir lite jobbigt för honom det där...

Han har dessutom fullt sjå med att skälla på alla mystiska ljud som blåsten orsakar...inte lätt att vara hund här inte...<3

Önskar dig en god natt när det blir så dags :-)
❤️

Det är mycke nu! ;-)

Visst kan man ha många bollar i luften samtidigt...
Nya och gamla projekt på G...

Men...det går inte att göra Allt samtidigt...kaos!

Även om det nu börjar anas en viss positiv förändring här i vår ostrukturerade vrå av världen, så stod jag ändå mitt upp i alltihop i morse och funderade på "var ska jag börja idag"??

Maken målar fönster och bygger förråd/bod medan jag röjer i varje vrå. Och inser plötsligt att "den där soffan borde vara på övervåningen istället för i hallen nere..." Så jag säger till min stressade men tålmodige make att "du jag har en idé!"...Han lyssnar och får något frånvarande i blicken och hummar något om: "mmm...visst...sen..."
Och jag förstår men känner samtidigt att, "ja, men, för att jag ska kunna göra "det och det" så måste soffan flyttas först..."
Hm... Får övergå till annat projekt...
Fixa lunch t ex! :-)

(Jobbet då? Jo, en del av dagens arbetsuppgifter är gjorda, resten får fixas under "ledig tid"!?!?)

Ett av våra projekt var något vi kom igång sent med: pool! Alltså en liten från Rusta. Dock var vår inte alls så "liten" som vi trodde och när vi äntligen lyckats fylla den sjönk temperaturen i luften och vi tänkte: "jaha"...men...idag, när solen sken så skönt, badade jag! Lite kallt var det, men friskt! Och det hade lugnt rymts 11 personer till i poolen:-) Vuxna alltså;-)

En liten stund i hängmattan hann jag med också. Innan maken behövde hjälp med bygget.

Det har tagit sin tid men idag slog första Stockrosen ut. :-)

Nu har vi grillat och njutit av god mat. Dags att fortsätta röja. Jobbigt? Lite, men mest är det kul:-) Jag är tacksam över den energi jag har just nu. :-)

I morgon börjar många jobba igen efter ledigheten. Jag hoppas att det känns bra för er det gäller. Att ni kunnat njuta, koppla av och samla kraft.
Frid och allt gott
❤️

Om jag blir lite "buppig" eller lite sorgsen har jag just nu några knep för att bli lite glad igen. Ett är att titta på videon från karnevalen under Pride-festivalen, när polisen Erik Billving dansar. Man kan inte bli annat än glad av att se detta. Googla om du inte sett videon!

Något annat som gör mig glad är fyrskeppet Almagrundet som ligger i hamnen i mitt bostadsområde. Vet inte varför jag blir så glad av att se den. Kanske den röda färgen? ;-) Passade på att plåta när jag var in till stan idag för jobb och avlämning av grejer till second hand.

Röjandet fortsätter. Jag hittar inte det jag söker men en hel del annat. ;-)
Idag hittade jag gamla Gefle Dagblad, från juni och augusti 1959. Reklam, brott och katastrofer...då också...

Gevalia så klart! :-)

Och en och annan gullig nyhet också :-)

Ja, det får väl räknas till "Torpet berättar" del 10. :-)

Nu blir det TV-kväll, tror jag.

Allt gott önskar jag Dig!
❤️

Dagens fjäril är verkligen Pågågelsöga! Det vimlar av dem här idag. Både ute och inne. De är så vackra. Men svåra att fånga på bild. :-)

Jag låter solen värma min kropp där jag sitter på den slitna torptrappan. Det blåser en sval skön vind. Några fåglar hörs kvittra. Älskar sommaren! Kollar mejlen. Nytt mejl från Gudrun Sjödén med rubriken "Äntligen är hösten här"!
Nej!!! Inte alls!!! Lägg av!!! ;-)
Inte för att jag har något emot hösten, men låt oss få ha sommar först!
Sommaren är inte alls kort, nä då! Den är lång! Och det mesta regnar inte alls bort! Nää då! Okey, juni...men det har jag glömt!

Julen börjar inte alls i oktober och den varar inte alls in till påska! Nää då!

Tiden rinner inte iväg och den stannar aldrig upp, tiden är alltid tiden och den kommer. Allt vi vet är våra minnen. Det vi upplevt och det vi lärt. "Tids nog" är ett bra uttryck. För saker händer när tiden är inne. "Under tiden" är ett Här och ett Nu. Livet är Nu! Ögonblick för ögonblick. "Jag har inte tid", säger vi, men det stämmer ju inte, tiden är alltid där, vi har alltid tiden, men vad vi gör, väljer att eller måste göra, det stämmer. "Tid är pengar"... ja...för vi kan ju inte leva av luft och vatten allena.
"Tid är det som man mäter med en klocka", sa Albert Einstein. Ja, precis. Vad är klockan? Aha, dags för paus och en promenad. ;-)


Läser om "bikinipolisen", ni vet hon som blivit känd i hela världen för att hon tog fast en tjuv när hon var och badade vid en badstrand. En vän tog en bild på henne när hon iförd enbart bikini fått tjuven på fall. En härlig bild! Tycker jag. Hon har fått både beröm och skäll för denna bild. Varför skäll?
Hon gjorde dock ett misstag som hon ångrar. (Enligt hennes egna ord i sn blogg)I en intervju med Aftonbladet säger hon att "det var en utländsk kille", vilket det var, men varför säga det? Hade hon sagt att det var "en svensk kille", om han "såg svensk ut? Den här debatten om vilka som begår brott i vårt land är så infekterad så allt sånt här får starka reaktioner från både rasister och antirasister. Och fokus tas från själva händelsen.
Jag tror inte att det handlar om att människor är lättkränkta, det är ju något man kör med i alla möjliga och omöjliga sammanhang för att håna människors reaktioner.
Det den här tjejen gjorde var bra, modigt och häftigt! Fokusera på händelsen!
Jag känner inte henne, men jag känner hennes mamma, vi har jobbat ihop! :-)

Påfågelögats budskap, enligt Solöga:
"Världens skönhet ryms inom dig. Min gåva till dig är att dela med dig av dina inre kvaliteer. Låt omvärlden ta del av din inre skönhet. Här handlar det om att låta de inre kvalitéerna lysa igenom."
❤️

Torpet berättar del 9:
En del av en gammal kartong låg på vinden. Bananer! Fraktgods. :-)

Och här var det beställt från Åhlen och Holms katalog, tydligen. Ilgods!
Delar av en katalog har vi hittat också. Så mina damer, vad önskar ni beställa? ;-)

Det är stadsfest i stan. Men vi blir nog kvar i torpet. Vi har kommit igång med så mycket fixande och har ännu inte hittat någon struktur i kaoset ;-) Och snart kommer mamma...oj, oj...hi hi...nä hon får ta det som det är! ;-)

Trevlig fredagskväll och trevlig helg!
"Kommer tid, kommer råd"
"Allt har sin tid"...
osv...;-)
❤️

Word! ❤️

På eftermiddagen idag tog orken slut. Fullständigt rann ur mig. Så är det...nu...tinnitus av värsta sorten och värk i alla leder...och jag som påbörjat så mycket och ville så mycket...grrr...:-(
Men det hjälper ju inte att vare sig gråta eller bli arg...acceptans, acceptans, acceptans...

Så nu ligger jag här på soffan och studerar några flygmyror som vandrar upp och ner på fönstret. Vi pratade om dem för några dagar sen, jag och maken, undrade om det inte var dags för dem snart...de måste ha hört oss för nu är de här! Usch! De kommer i svärmar. Från öppna spisen, så nu har vi tänt en brasa! Tur att det inte är så varmt idag...En gång blev jag biten av en flygmyra. Det gjorde vansinnigt ont och blev ett stort illrött märke på armen, som tog lång tid att läka. Grrr...Så nej, jag är inte bästis med flygmyror! ;-)

På golvet står två stora kartonger fyllda med grejer som ska till second hand. :-) Skönt att röja och rensa. :-)

Dagens "Torpet berättar" del 9, verkar inte kunna bli av eftersom bloggens bildläsare inte funkar, plötsligt...grrr...vad är det med denna dag? Jag vet, jag vet...det blir inte bättre av att bli arg...suck...;-)

På Fb frågar de om jag ser fram emot OS..nja...är så dåligt uppdaterad om Sveriges möjligheter till medalj. Men jag såg lite av tjejernas match, de vann! Så heja, heja, Sverige. Överraska mig gärna! :-) Hur kommer du att göra? Är du intresserad? Kanske t o m engagerad? :-)

Nu ska jag sluta grr:a ;-) Sånt gör ju ingen människa glad.

"Gå varsamt på vår jord
Dela kärleksfulla ord" ❤️

Oops! Den här bilden gick att ladda upp! De här orden skulle tydligen med i dag. :-) Det är en sån fin dikt tycker jag. Då och då stöter man på minnen från något som var. <3

Ljus och Kärlek
❤️

Ja, man kan ju undra :-) Mänskligheten. Vi avgränsar oss. Vårt. Mitt. Erövrar. Tar. Bygger murar, stängsel, staket. Vårt. Mitt. Vi avgränsar oss. Och vi begränsar oss. Stänger ute och stänger inne. Liv offras för en bit mark. Krig. Makt. Pengar.
Och kartan ritas om...

Ikväll börjar en miniserie, en dokumentär. "Sanningen om vikingarna". Bl a så handlar det om vikingarna som var i Amerika före Columbus...Ska bli intressant att se. :-)

"Bygg inga murar - bygg broar
Knyt inte näven - räck ut en hand"❤️

Torpet berättar del 8:
Så här såg det ut tidigare. Flygfoto från 50-talet.

Ladan var mina föräldrar tvungna att riva när de köpte torpet i slutet av 70-talet. Eftersom de ville bygga en liten stuga som var vinterbonad och de fick inte vara fler byggnader på tomten. Det var synd. Men nu finns "lilla stugan" på platsen där ladan låg. Man ser också "vårdträdet", Enen, som vi tog ner för ett par år sedan då den var helt rutten. Men den hann bli väldigt hög innan den dog.

Sommaren 1977. Sen revs ladan. Om det ser lite snett och vint ut, huset, så ja, det stämmer ;-) Lilla granen i förgrunden växte och blev väldigt stor och togs ner för mer sol på gården. Pumpen står kvar. "Pinnarna" tror jag visar vart den lilla stugan var tänkt att stå. Bänken vid ladan är troligen den gamla bänken vi har inomhus nu.
Forts följer...:-)

Här är väldigt mycket action just nu. Maken bygger förråd, målar fönster, fyller poolen...Jag diskar krukor och fortsätter rensa, städa och möblera om. Solen skiner skönt i dag. I morgon ska det visst bli regn..,,och jodå, vi jobbar med företaget också, förstås :-)



Glad och tacksam över det jag orkar göra :-) Just nu. Just här.


Ljus och Kärlek
❤️

Den här romantiska bilden satt på en vägg i gamla stugan. ❤️

Fjärilen. Pärlemofjärilen. Den tillhör de otaliga fjärilar som vi släppt ut från gamla köket för att sen flyga in strax igen...Den här låg på kökssoffan. Upptäckte den när jag flyttade på en kasse och en kudde. Där låg den så fint. Död men ännu mycket vacker. Passade på att fota den.

När man ser undersidan förstår man varför dessa fjärilar kallas "pärlemorfjärilar" :-)

De gamla pelargonerna blommar nu. De är vackra som de är men jag kunde ändå inte låta bli att "leka" lite med fotona. ;-)

Jag "skördar" idag. Plockar hallon och vinbär. Fryser in för att senare ta fram och baka pajer och kakor. Hoppas bara min kropp tillåter mig att orka det. Var längesen jag hade ett skov. Peppar, peppar...;-)

Jag bara måste skriva om några häftiga män i Iran. :-) I Iran får kvinnor inte vistas utomhus utan att skyla sitt hår. Allt fler kvinnor protesterar mot detta och nu har några män också börjat protestera, genom att klä på sig och fotograferas i hijab! Nu sprider sig bilder på män i slöjor på nätet. För att uppmärksamma diskrimineringen! Härligt! Mer sådant!!! :-)

Mitt klockarmband gick av häromdagen så nu står tiden still. Eller nej, tiden står naturligtvis inte still. Det är bara jag som ideligen tittar på den vita hudremsan på armen för att kolla tiden. Vilken reflexrörelse! ;-) Så nu frågar jag maken hur mycket klockan är. Kollar klockan på mobilen och väggklockorna. En av dem slår varje hel och halvtimme. Otroligt vad beroende man är av att veta vad klockan är. Även när man inte har någon tid att passa. ;-)

Så får det vara! :-) Här och Nu. :-)

Pärlemorfjärilens (brunfläckig) budskap enligt Solöga:
"Här och nu är allt till din fördel. Min gåva till dig är att ligga helt rätt i tiden. Det är nu eller aldrig som gäller. Sätt igång."

Pärlemorfjäril, stor:
"Kärleken finns kvar. Min gåva till dig är att hysa tilltro till kärleken. Kärleken har inte försvunnit ur ditt liv."

Jag är osäker vilken "sort" min fjäril är så jag tar till mig båda budskapen ;-)

Nu ska jag plåta bilder till morgondagens "Torpet berättar". Och så ska jag jobba och fortsätta rensa. En påbörjad tavla från flera år tillbaka dök upp och krävde uppmärksamhet. Hm...kanske kan bli något....

Nu önskar jag Dig allt gott!
❤️

Visst det är med ett viss stänk av vemod man går in i sommarens sista månad. Men de senaste åren har det ändå känts som om sommaren förlängts i och med att det varit varmt långt in i september.
Augusti är en härlig månad. Vattnet är uppvärmt. Nu kan vi "plocka/skörda". Bär, svamp, blommor, frukt...Återseendets glädje efter semestrar och skollov. Mörka och förhoppningsvis varma kvällar med tända ljus. Alla har något att berätta. Stadsfester. En vardag som långsamt tar vid. Ännu är det sommar. <3

Ännu spelar syrsor
till vindarnas sus
Ännu rullar kulorna
på skolgårdens grus
Och än strålar solen
på brunbrända ben
Ännu ruvar fåglarna
fast timmen är sen

Det finns tid till försoning
innan dagen är förbi
För jag tror, jag tror på friheten
jag lever i
Och är det inte verklighet
så drömmer jag

Sol, vind och vatten är
det bästa som jag vet
men det är på dig jag
tänker i hemlighet
Sol, vind och vatten
höga berg och djupa hav
Det, är mina drömmar vävda av

Jag vill veta vägen
till herdarnas hus
Jag behöver att omges
av en ledstjärnas ljus
Det skymmer vid sion
och natten blir sval
Men än doftar blommorna
i skuggornas dal

Det finns tid till försoning
innan natten slagit ut
För jag tror, jag tror att livet
får ett lyckligt slut
Och är det inte verklighet
så drömmer jag

Sol, vind och vatten är
det bästa som jag vet
men det är på dig jag
tänker i hemlighet
Sol, vind och vatten
höga berg och djupa hav
Det är mina drömmar vävda av

Sol, vind och vatten
höga berg och djupa hav
Det är mina drömmar vävda av
Mm, Ja, det är mina drömmar vävda av
Ted Gärdestad
❤️

Minne från Gotland när vi var där i april. Snart reser vi dit igen...

Dagens Torpet berättar del 7. Vet inte om det kallas "spole" men från en spinnrock är den i alla fall, saken överst. Så en spinnrock har tydligen funnits här förut. En finns nu också, den köpte jag på en antikaffär i stan. Men den är bara som prydnad.
Flaskan får tala för sig. :-) Armbandet, som jag putsat, har nog tillhört en flicka. Minnen från en svunnen tid. :-) Forts följer...

Har idag varit hos grannar, som blivit våra goda vänner, på fika. Hunden fick leka av sig med sin vän, labradoren. En härlig "fight" på skoj. Sen var båda väldigt trötta. ;-)

Nu en stund av lugn och ro. Hoppas att Du också har möjlighet och tid för lugn och ro ibland.

Nödvändigt, läkande, nyttigt, kärleksfullt <3

Ha det gott
❤️