Som ringar på vattnet

"Herregud, hundskrälle, gå och lägg dig igen! Klockan är ju bara 5!"
Men hunden går inte och lägger sig. Han vandrar runt våra sängar och lägger nosen mot våra ansikten, en fuktig varm nos, och viftar på svansen så de vita gardinerna fladdrar som spöklakan i mörkret. Okey, det är vintertid men även om det var sommartid så är det lite väl tidigt att gå upp. Maken och jag låtsas sova. Hunden flåsar och skrapar på den stängda dörren. Till slut får maken nog och kliver upp. Söndagen startar. Men barnbarnet sover ännu en timme. Och jag får sova ännu längre...tacksam...

Inga båtar i sjön längre, konstaterar Izabelle. Hon följde med farfar ut till torpet och matade fåglarna.

När jag lyckas ta mig upp inser jag att nu är ett nytt slags väder på gång. Det känns i hela den värkande kroppen. "Vädergumma" som jag är. ;-) Läser sen att vintern är på väg...På tisdag blir det...nä, vi tar det då...prognoser kan ju ha fel ;-)

Vi såg på "Så mycket bättre" igår när det var Magnus Carlssons dag. Det var många tårar som föll. Det var mycket som var gripande och fint. Ändå blev stämningen inte tung utan varm. Och så rockade Tommy Nilsson till det på slutet. Härligt! :-) Det är så härligt ärligt med program som innehåller både gråt och skratt. Lek och djupt allvar. Tycker jag. :-)

Efter lunch idag promenerade vi iväg till arbetslokalen för jobb. Men Izabelle hade plötsligt "inga ben" så farfar fick bära henne på sina axlar. Hennes glada skratt ekade mellan husen här när farfar busade med henne. Barnskratt, det är något speciellt smittande med det :-) Man kan inte vara sur när man hör det :-)

Klockan i arbetslokalen var inte omställd så jag gav hunden mat en timme för tidigt...;-) Han protesterade inte..;-)

Tänker lite extra på Italien idag. Otäckt med jordbävningen. Hoppas att det är över med skalven nu.

Ljus och Kärlek och tack för att just Du ville läsa!
❤️

"Farmor, har du ont farmor?" Undrar barnbarnet när jag med ett stönande försöker ta mig upp från stolen. "Ja, jag har ont i benen och ryggen". Förklarar jag. "Farmor, du får gå till doktorn, farmor." "Ja", svarar jag, "kanske det...men inte nu..." Hur förklarar man "kronisk smärta" för en treåring? "Nej, inte nu!", säger hon. "Jag ska ta en tablett, så blir det nog bra", säger jag. Barnbarnet nickar och så fortsätter vi att skapa de mest otroliga saker med Play Doh. :-)

Vi har varit ute i kylan idag också. Maken och Izabelle var först ut på gården och höststädade tillsammans med grannarna. Då fick farmor och hunden stanna inomhus. Men lite senare gick vi ut tillsammans allihop. Lekplatsen lockade.

Det tyckte hunden var mindre kul ;-)

Växterna runt lekplatsen lyste i vacker höstprakt.

Jag antar att det är mycket "bus eller godis" idag. Fast jag har varken sett några benvrangel eller häxor ännu. ;-)

Nästa helg är det Allhelgonahelgen. Det är en fin tradition tycker jag.

Fick rosor av maken igår. Igen. Lycklig och tacksam är jag.

Mina söner är på kurdisk bröllopsfest ikväll. Ska bli spännande att höra hur de upplevde det. Kurdisk dans skulle det bli bl a. Säkert härligt! :-)

Redan mörkt ute. "Det är mitt i natten", säger barnbarnet. Nja, det är några timmar kvar till dess. I morgon är det så här mörkt redan klockan 17! Vintertid.

Bad och nattning med läsning ur bok är det nu dags för. Mysigt.

Ljus och Kärlek
❤️

All den kraft och energi jag just nu kan skrapa ihop lägger jag på att umgås med barnbarnet. Hon blir hos oss över helgen. <3

Så jag önskar er alla en riktigt fin helg. Må solen på er skina. Och kom ihåg att ställa om klockan till vintertid. Vrida tillbaka en timme. Hur man nu gör det på hunden eller barnet...hittar ingen knapp för det ;-)

Pax et Bonum
❤️

Solen skiner på oss från en blå himmel när vi åker ut till torpet. Jag njuter av att äntligen åka dit igen, även om det bara är för en förmiddag. Ett flertal träd står kala nu men några lyser fortfarande i sin höstskrud.

Det är en välsignelse varje gång man kommer till torpet och där är orört. Räven har lämnat sin spillning på gården men i övrigt syns inga spår av "gäster". Ett mysterium är dock att "keramikbollarna" är borta. Två av tre saknas. Det är små fina "bollar" i keramik som jag satt på blomsterpinnar för att markera området runt en växt. Vem kan ha tagit dem???

Våra vänner kommer förbi. Hundarna leker. Det ser ut som ett slagsmål men det är en lek. ;-)

Vi fixar lite ute och inne. Sen promenerar vi till sjön. Vattnet är så stilla så man nästan tror att det är is på sjön. Men nej, inte än.

Det känns att naturen lägger sig till vila. Dock finns det en envis växt som fortfarande vill blomma ;-)

På hemvägen stannar vi och tar en lunch på "stamstället". Vi har blivit bekanta med familjen som äger det. De är från Libanon. Bott i Sverige länge. Mannen talar om sin tacksamhet över landet som tog emot dem. Han säger att han lär sina barn att vara tacksamma. Att det är viktigt.
Jag funderar på hur viktigt det är för oss "svenskar" att lära ut tacksamhet? En annan sak som paret betonar är att de är kristna. Jag förstår plötsligt hur viktigt det är med religiös identitet för människor på flykt.
Vi har ett väldigt fint och givande samtal och det ger mig en del insikter. Möten mellan människor är viktigt. Vi lär av varandra. Om vi vill lyssna på varandra. <3

Eftermiddagen bestod av jobb. Så härligt för mig att orka vara i arbetslokalen och jobba. Oftast jobbar jag hemifrån men jag trivs bättre med att vara i vår lokal. :-)

Tacksam för denna dag är jag. En dag med guldkant för min del:-)
Hoppas att Din dag också varit en bra dag!
Och så gör vi oss en bra dag i morgon också! Eller hur?

Ljus och Kärlek
❤️

Det är så lätt att blicka mot det "stora landet" och skaka på huvudet och undra hur människor kan rösta på en människa som är rasistisk, sexistisk och en stor lögnare...
Det är obegripligt...
Men...
Jag tycker att det är minst lika obegripligt hur många i vårt eget land kan rösta på ett parti som hånar,mobbar och hetsar ett barn på nätet och försvarar sig med att det "var ett skämt"...
Finns det inga gränser för hur man får och bör bete sig nu längre??? Och hur kan folk...nej, det är obegripligt!

Och om man inte fattar...eller inte vill fatta....

Regnigt och gråmulet väder kan jag stå ut med för det kommer alltid något bättre, något ljusare så småningom. Idag blev det plötsligt lite glesare mellan molnen och små bitar av blå himmel syntes. :-)

Men det allt gråare och kallare politiska klimatet i vårt land ser jag ingen ljusning i...Gör du? Eller du kanske inte tycker att det är grått och kallt? Berätta!

För övrigt är jag "full med onda andar" eftersom jag håller på med yoga. Enligt KD-politikern i Luleå som vill stoppa yoga i skolan. Ja, vad ska man säga om det? Skratta eller gråta? Suck...äh, jag skrattar åt dumheterna. I övrigt inga kommentarer...fniss...;-))

Kanske är det så...?

I morgon går solen upp för Dig igen. Även om du inte ser den. :-)
Love and Hope
❤️

Igår dog en av mina gamla hockeyidoler. Wille Löfqvist. Han fick bröstcancer som sen spred sig till skelettet. Jag vill passa på att denna rosa månad påminna om att även män kan få bröstcancer...
Vila i frid, Wille.

När någon dör som inte står mig nära men vars liv ändå berört mig...

Då blir jag så ödmjuk inför livet.
Inför höstens färgprakt, vinterns snöänglar och snökristaller, vårens pånyttfödelse och sommarens värme och blomstring.
Att få vandra här på jorden. Få skratta och gråta, älska och sörja, dansa och sjunga, jobba och vila, vinna och förlora, såras och helas...
Vänskap och kärlek. Skapandet. De lyckliga stunderna. Soluppgång och solnedgång. Fullmåne och nymåne. Djur och människor. Naturens magi. Gemenskap och ensamhet. Gå vilse och hitta rätt. Lära nytt och lära om. Vårda och bli vårdad. Börja och sluta. Resa bort och komma hem. Mötas och skiljas. Födas, leva och dö.

"En dag ska vi dö. Alla andra dagar ska vi leva."
⁃ P-O Engkvist -

Livet är skört. Var rädd om Dig och de dina.

Hopp och frid
❤️

Grå, blåsig och mörk och regnig är denna söndag i oktober. Regnet smattrar mot fönstret. Jag ser en man som ror en båt ute på ån. Ser väldigt jobbigt ut...antar att motorn är trasig, annars är det ju självplågeri att ge sig ut och ro en sån här dag.

Inomhus är det varmt och gott. Utanför mitt fönster är det ganska stilla och tomt. Det är nästan bara hundägare som är ute och går idag.
Och reklamutdelarna. I ur och skur.

Långt borta, i det "stora landet" håller Michelle Obama fantastiska tal. Vilken kvinna! Hon talar ur hjärtat. Ärligt. Hon talar för folket. Hon talar om och för landets framtid. Starkt.

I det "stora landet" tog en vän och hennes kör guld i natt. Rönninge Show Chorus vann Barbershop VM! Hurra!!!

Och åh, vilken härlig start det var på "Så mycket bättre"!!! Det blir nog en väldigt bra omgång detta. :-) Det är lustigt med det där programmet, när deltagarna presenteras kan man ju ibland tänka att "nej i år tittar jag inte", "ointressanta artister", "jag vet inte vilka de är" osv...men sen tittar man ändå och lär på så sätt "känna" nya personligheter :-)

I morgon är jag kallad till mammografi. Och jag tänker gå. Det är en självklarhet för mig. Alla de jag känner som haft/har bröstcancer har fått reda på det genom mammografi. Tumörerna har varit för små för att upptäckas genom självundersökning. Det finns risker med allt, även mammografi men jag är tacksam för att det finns!

För att återgå till det "stora landet" ;-) ikväll börjar "Allt för Sverige" igen! Jag ogillar fortfarande tävlingsmomentet men i övrigt är det intressant.
Det gnälls på TV men det finns faktiskt en hel del bra program att titta på. Och finns det inget som faller en i smaken, så finns det en off-knapp! Just saying...;-)

Bara måste dela denna med er. Hittade den på Fb.

Ja men precis så! ;-)

Och precis så också! ;-)

Du finns till. Du räcker till. Kom ihåg det. Hela veckan lång! :-)

Allt gott önskar jag Dig!
Tack för att jag fick dela mina tankar med Dig.
❤️

Idag får vi hedra offren för den hemska attacken mot en skola i Trollhättan för ett år sedan. Den värsta skolattacken i Sveriges historia. För ett år sedan var vi alla (nästan alla, de fanns de som jublade) i chock. Det ofattbara hade hänt, här, i vårt land. Ett hatbrott. En ung kille gick in på en skola och medvetet skadade och dödade människor. Varför? De hade "fel" hudfärg, de var invandrare, flyktingar...Sådana hemska följder kan hatet få...

Orkar inte skriva mer om detta nu...
Men jag tänder ljus för offren.

Oktober är fortfarande höstvackert. Men himlen är gråmulen och vinden är kall här i min vrå av världen.

Att bo vid vatten. Jag gillar det. Alla årstider. :-)

Son och make på hockey, hund i vänteläge. ;-) Hockeyänkan har jobbat mycket idag och ser fram emot starten av "Så mycket bättre" på TV i kväll. :-)

Så, "så mycket bättre" kan det väl inte bli? Hi hi...;-)

Ljus och Kärlek
Hopp om fred
❤️

Det är lika bra att inse fakta. Jag kan inte annat än att gå på sparlåga just nu. Det går inte att pressa fram krafter som inte finns.

I samma bok hittade jag följande:

Säkert låter detta fånigt i unga människors öron men för oss som kommit upp en bit på ålderstrappan är det här sant. Det betyder ju inte att man stagnerar där i sin "klokhet", nej, men "överblicken" får en att bli lite lugnare, lite tålmodigare. Fast...det är ju som med allt annat, olika från person till person. Förstås. :-)

Jag gör det jag orkar och försöker vara nöjd med det, fast det är jag inte så ofta. ;-)

Men, det är dags för denna igen:

Smitta någon med ditt leende, få någon att lysa upp i höstmörkret :-)
Och ha en fin helg!
Ljus och Kärlek
❤️

Jag fick mig ett gott skratt när jag såg denna på Fb. Så träffande om vår samtid! Vi ska ha kurser om precis allting nuförtiden och fort ska det gå...;-))

Men visst, kurser är bra. Allt som kan ge kunskap är bra. För jag förstår allt mer att det är okunskap och faktaresistens (nytt, bra ord) som är de stora problemen idag. + brist på empati förstås...Om man inte har kunskap, om man inte förstår hur allt hänger ihop, orsak och verkan, historisk bakgrund osv så är man ett lätt offer för populismen. Det största problemet är att många inte vill ha kunskapen, inte tar till sig den...
Det skrämmer mig mest just nu.

Men, insikten om att det är så här och att jag inte kan göra något åt det, är inget jag gräver ner mig i. Det tar för mycket energi. Att kämpa mot "dumheter" är som att hela tiden slå huvudet blodigt mot en vägg...

Vi är människor med hjärta och hjärna. Låt oss använda båda när vi gör våra val <3

Igår klarade jag av att gå på yogan. Trots värk. Och jag är så tacksam över att jag gjorde det, för idag är värken nästan borta!
Läste att det var ännu en som protesterat mot införande av yoga och meditation på en skola. En KD-politiker anser att det är att smyga in religion i skolan. Suck...igen...okunskap...men inte bara det...bakom ligger också ilska över att man tagit bort bön och psalmsång från skolan. Kristendom är en religion. Yoga är inte en religion! Punkt. :-)

Idag har bilen fått vinterdäcken på sig. Det är dags...

Jag har kanske låtit lite "upprörd" eller "småarg" i inlägget idag. Men nej, jag bara filosoferar över "dagsläget" ;-) Jag vill förstå min omvärld. Och när jag kommer till insikt om något vill jag dela med mig av den. Den kanske inte överrensstämmer med din insikt men det gör inget. Huvudsaken är att man tänker efter ibland. Stannar upp och filosoferar lite om varandet och tillståndet. Och så har man rätt att reagera på "dumheter" ;-)

Filosofera, meditera, be...ibland. Läs på, pröva på, skaffa kunskap, lita på din intuition. Och säg ifrån! Det är "regler" jag försöker leva efter. Observera: försöker ;-)

Fred och kärlek
❤️

Att samtala med en vän, det känns gott. Jag "störde" en kär vän i hennes arbete idag. Vi träffas alldeles för sällan så vi har alltid så mycket på lager att prata om. Vi skulle behöva några timmar...eller ett dygn eller så ;-)

Nu är jag hockeyänka igen och hunden har lagt sig i vänteläge vid dörren :-)

Det här är inte "vänteläge vid dörren"...det här är...ja, vad ska man kalla detta? Svartvit och svartvitt??? :-)

Häromdagen hittade jag en liten kul bok som jag glömt bort att jag hade. "Nalle Puhs lilla bok om Feng Shui". Jag gillar ju både Nalle Puh och Feng Shui så för mig är detta den "ultimata mixen" :-))

❤️

Jag börjar få lite mer energi igen känner jag. Det känns också gott. :-)

Var rädd om Dig och de dina.
Ljus och Kärlek
❤️

Lite av sommaren dröjer sig kvar :-)

Eftermiddagspromenad. Vi går ut mot havet. Så långt vi kommer.

Stängsel. Avstängt. Här ute bodde förut romerna. Män, kvinnor och barn. I bilar och husvagnar. Tills de blev avhysta. Sen sattes stängslet upp. Här skulle saneras och i framtiden ska här byggas bostäder.
Vart romerna tog vägen har vi ingen aning om. Och vi vill nog inte veta. Tror vi alla vill glömma att de var här. De störde ju inte mig men det var ändå ett samvete som gnagde över att se fattigdomen så nära inpå sig...låter helt egotrippat, jag vet...men irritationen över att inte kommunen satte upp "bajamajor" eller erbjöd dem en annan plats att vara på, var stor hos oss som bor här. Så var det..

Jag står vid stängslet och tittar ut mot havet. Tänker på alla flyktingar som står vid stängsel de inte kan komma förbi, blickandes bort mot friheten, tryggheten. Så fruktansvärt! Vilken tragedi vi bevittnar i Europa medan vi bygger fler och allt högre stängsel...

Fina Almagrundet som ligger där vid kajen och "lyser" röd mot den grå himlen. Jag tänker på hur lyckligt lottad jag är i detta liv. Som får bo vid hav och å, i en vacker stad, i en ljus och fin lägenhet tillsammans med make och hund. Tacksamheten väller över mig <3

Och torpet då? Ja, idag åker maken och hunden själva ut och kollar läget. Matar fåglar och vattnar växter. Träffar vännerna. Hundarna leker. En häftig lekfull strid mellan två mellanstora hanhundar. Och vännerna berättar. Om björnen som lufsade alldeles nära våra stugor...Det är inte bara gröna gubbar med bössor som syns i skogarna där nu...
Nej, jag tror jag föredrar promenaderna i stan nu. Visserligen dyker det upp förvirrade vargar i stan ibland och skjuter kaniner gör man men ändå...;-)

Tänk att vi lever i ett land där vi kan tända ljus och krypa upp i soffan och höstmysa. :-)
Jag tänder ljus för romerna. Jag tänder ljus för flyktingarna. Och ber och mediterar. För en kärleksfullare värld. Och om kraft för alla dem som har modet att åka ut och jobba i oroshärdarna, volontärer, biståndsarbetare, vårdpersonal...<3

Det här fotot tog maken idag. Vid sjön är det så vackert, alla årstider. :-)

Tack för att du ville läsa mitt inlägg. Hoppas att du har tid och möjlighet till "höstmys" på ditt sätt.
Ljus och Kärlek
❤️

Sänder lite kärlek till er och till världen denna söndag i oktober. <3

Förutom en härlig promenad har jag idag gjort något "livgivande" ;-)
Jag har planterat om krukväxter. Delat på dem och givit dem mer plats för sina rötter. Stackarna, de har plågats länge nu...Förr, på den tiden då jag var ordentlig "husmor", planterade jag om varje höst och varje vårvinter. Det var då det...
Det är fantastiskt med levande växter. Vilken härlig energi de sprider. Och glädje! Om man sköter om dem vill säga...;-)

Växter. Inne som ute. Växtkraft. Skönhet. Och snart en behövlig vila. Samla kraft för knoppandet till våren. Återuppståndelsen.

Och plötsligt sprack molntäcket upp lite och de livgivande solstrålarna kom fram. Underbart!

Ljus och mörker.
Dag och natt.
Glädje och sorg.
Livet...

Nu önskar jag dig en fin kväll och en ljus vecka. I morgon går solen upp för dig igen. Och du, ikväll är det Fullmåne! :-)
❤️

Ute glöder hösten. Det är grå oktober, utan en enda solstrimma som lyckas ta sig igenom den kompakta molnmassan. Men om man lyfter blicken ser man glöden. I träden. Och sänker man blicken ser man den glödande lövmassan på marken. ;-)

Det är så hisnande vackert! Ännu en tid att njuta av.

Här inne, hos mig, i min vrå av världen, är jag stilla. Värk och trötthet gör att jag tillbringar mesta tiden i sängen. Jag har "ankrat" här just nu.

I trygg förvissning om att det blir bättre. :-) Ankaret är ju symbolen för hoppet.

Man kan väl säga att jag går på "sparlåga" just nu.

Sparlåga
Ibland går vi på sparlåga
Som följd av stress
Eller sorg
Eller sjukdom

Lågan slocknar inte helt
Den vilar
Den laddar
Livsgnistan är kvar

Jag får ta till mig de ord jag delat till andra förut:

Ta det lugnt...
Försök inte forcera något
Det som ska komma kommer till dig när tiden är inne
Vila i tillit


Naturligtvis delar jag dem orden med Dig idag också. <3

Låt mitt ljus ledsaga dig,
hörde jag någon som sa
Mitt ljus räcker till för oss båda
Nu när ditt ljus går på sparlåga

(Ord jag fick till mig för att dela med mig av. Från en ängel? :-) Det tror jag! :-) )
❤️

Glädje, ljus, hopp och en härlig glöd önskar jag Dig ❤️

En mulen oktoberfredag
Krafterna räcker tack och lov till för en promenad längs med å och kanal
Det är lite kyligt
Längesen vi gick ut mot havet senast
Byggnader är rivna, nya byggs
Här i gamla hamnområdet
Staden växer ut mot havet
Undrar hur här ser ut om några år?
Hösten är ännu vacker
Röda löv på esplanaden

Vi går in igen
Hunden får mat
Jag dricker varm choklad och äter en kanelbulle
Vi hjälps åt med tvätten, maken och jag
Från cd-spelaren hörs Frösöblomster av Pettersson-Berger
Ryggen värker, lägger mig och sträcker ut, vilar
Tänk att Bob Dylan fick Nobelpriset!
Det var oväntat...och kul!
Tycker inte alla, men det tycker jag
Brynäs förlorade derbymatchen mot Leksand...det var dåligt!
I TV-studion satt 4 "experter", alla män och analyserade...suck...
I Norge har en salva på en solbränd läpp skapat tragedi för en skidstjärna som gråter i TV.
Hån och fördömanden...som om det ska vara nödvändigt?
I tidningarna står det mer om en galen, sexistisk presidentkandidat än om katastrofen i Haiti...

Jag vilar ögon och öron från en konstig värld...
Men ett ljud får mig att lämna sängen: torktumlarens pip...maken har somnat, han hör inte detta ljud...;-) Jag låter honom "sova middag" och tömmer torktumlaren själv ;-)

Tystnaden breder ut sig.
Mörkret faller.
Det brukar sägas att "allt är som det ska vara"...? Jag vet inte jag...det krävs ganska mycket för en sådan acceptans när kroppen värker, tröttheten tar över och man längtar sig nästan tokig efter solens strålar. Men å andra sidan..."det är som det är och det blir som det blir" ;-)

Var rädd om dig! Och ha en riktigt bra helg!
❤️

Försöker smälta intrycken av en annorlunda begravning som jag varit på idag. Ingen kyrklig begravning och jag vet inte om man ska kalla den "borgerlig" heller. Det var en minnesstund. En mycket personlig och fin minnesstund. I ett kapell i skogen (skogskyrkogård). Så fridfullt och vackert ställe.

Vacker sång. Dikter. Minnesord. Personligt och vackert. När min väns make läste upp minnesorden, berättelsen om hennes liv, förstod jag hur lite jag visste. Att hon målade tavlor, det visste jag, men att hon skrev dikter...helt underbara dikter...

Nu reser du runt i universum i ljuset och bland stjärnorna, min vän, precis som du skrev :-) Vi ses där!

Mot slutet lästes Kärlekens Lov. Den läser man ofta vid bröllop men så bra den passade in även på en minnesstund.

Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

(1 Kor 13:4-7, 13)
❤️

Så blev även denna gråa, mulna oktoberdag på ett magiskt sätt ändå ljus. Sorgen är naturligtvis djup hos de närmaste men för mig som fanns lite i "utkanten" är denna upplevelse ljus och något jag tänker bära med mig resten av min jordevandring. Tacksamheten likaså.

Störst av allt är Kärleken
❤️

Okey, jag vet, livet är inte rättvist. Men för den skull behöver man väl inte ha det som ursäkt för alla möjliga "dumheter"? Borde inte vår strävan vara att göra livet så rättvist som möjligt och för så många som möjligt?

Vilket system vi än har så finns det och kommer alltid att finnas de som missbrukar och utnyttjar det. De är alltid ett fåtal. Trots detta så använder politikerna dessa som anledning till neddragningar. Så straffar man flertalet svaga i samhället...
En MS-sjuk kvinna dör ensam på en allmän toalett för att hon inte får den assistenthjälp som hon behöver...
En fibromyalgi-sjuk kvinna tigger vid ett köpcenter. Hon var en uppskattad högskolelärare innan hon blev uppsagd pga av arbetsbrist. På detta följde depression och sjukdomdiagnos och till sist: utförsäkring...
Den nuvarande regeringen drar in på assistenttimmar för att spara pengar. Den förra regeringen ansåg att sjuka människor är lata och inte har rätt till ersättning...
Lika cyniskt tankesätt från båda håll och det drabbar de svagaste...de sjuka och de funktionshindrade.
Jag blir rädd!

Om man som jag och många med mig, drabbats av sjukdom, så vet vi så väl att vi inget hellre vill än att bli friska och kunna jobba!!!

Hm...orättvisor...hm...det får mig att "osökt" tänka på att det är Internationella Flickdagen idag. Enligt Plan Internationell: "Internationella flickdagen är instiftad av FN för att uppmärksamma flickors situation i världen. Vi på Plan International ägnar oss åt barns rättigheter. Och idag uppmärksammar vi särskilt flickor eftersom flickor är extra utsatta i många delar av världen. Vi ägnar oss åt att förändra en orättvis värld där 62 miljoner flickor inte går i skolan. Där 39 000 flickor tvingas in i barnäktenskap varje dag – en flicka varannan sekund. Där de vanligaste dödsorsakerna bland flickor 15-19 år i utvecklingsländer är komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Där över 3 miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år." Läs gärna mer om internationella flickdagen här https://plansverige.org/internationella-flickdagen-11-oktober

Mycket har redan förbättrats för flickor runt om i världen. Tack och lov! T ex har många länder infört nationell lagstiftning mot barnäktenskap. Men massor med utmaningar finns kvar. Kampen går vidare. :)

Vackra röda rosor som jag fick av min älskade make idag <3 En helt vanlig mulen tisdag! Lycka! Det fick mig att glömma bort värken i kroppen en stund. :-)
I morgon är det yoga och begravning på programmet. Hoppas orka båda.

Det blir som det blir. För mig och för Dig. Hur som, det blir nog bra :-)
Här och Nu, ett ögonblick i sänder...

Ljus och Kärlek
❤️

När barnbarnet vill dansa sätter jag på den cd:n vi alltid dansar till. "Målarock" med Robert Broberg. När låten "Om kärleken var statsminister" tonar fram tänker jag först att texten är bra "larvig" men sen slår det mig att den faktiskt har ett allvarligt budskap i botten. För "tänk om"...i dessa tider får varje ord som handlar om det goda mig att haja till...när godhet och empati är ord som hånas och smutsas ner, får även en "naiv och kul sång något befriande och hoppfullt över sig. Tycker jag. ;-)

Om kärleken var statsminister, ja, det vore väl bra
Om krigsministern hette "Puss och Kram", hur skulle det va?
Om finansministern sa: Pengarna, de får ni tillbaks, o ja
Om kulturministern hette Humor - va kul vi skulle ha-ha ha
Ha-ha-ha ha

Låt hjärtat regera
Både första och andra kammaren
Love for president
Amore dictatore
Liebe für Kansler
Tjena-muff-tung-pung

Om kärleken var statsminister, ja, det vore väl bra
Om, om, om, omtanken var huvudfråga, hur skulle det va?
Om skolministern hette "Fri Vilja"
En sån ska vi ha, så att kärleken kan bli statsminister
Eller hur? Tralala
Tralalala

Låt oss få ett slut
På alla knäppa beslut
Kandidat hat, ska helt enkelt
Inte ha några fler mandat
Varje minister ska va din och min-ister
Eller hur, vad säger ni, brothers and sisters

Om kärleken var statsminister, ja, det vore väl bra
Om välkommen var invandrarminister, o ja!
Låt tolerans bli justitieminister, det är just dit vi ska
Så att kärleken kan bli statsminister - i morrn? nä idag!
Vad säger ni, vad säger ni, vad säger ni, vad säger ni?
Det vore väl bra
Ja
❤️

Nu har barnbarnet åkt hem. Tystnaden lägger sig över lägenheten. Jag plockar ihop leksakerna som är utspridda lite överallt ;-) Dockan ligger i skeppet i fönstret bl a. Hi hi.. Med leksaker menar jag också små stenar som Izabelle plockar i och ur burkar. Och som hon lägger i olika mönster, ibland även uppblandade med små klossar. Jag är så fascinerad av dessa mönster! Vi räknar stenar också. Och känner på dem. Pratar om färgerna. Lägger dem i en burk med lock och vips har vi ett instrument! Stenar är pedagogiska "leksaker" när "stoppaimunåldern" är över. :-)

Hoppas att din måndag var en bra måndag! Sov gott!
❤️

När jag kände som mest förtvivlan över att inte ens orka blogga längre, dök en fin kommentar upp. Från en för mig okänd läsare. Ord som värmde in i hjärteroten och som gav mig kraft att försöka forma orden till meningar, tankar till text. För jag vill ju blogga :-)

Izabelle är här. Det är så mysigt. Maken tar det stora ansvaret, jag får vila och vara med henne så mycket jag orkar. Kärlek. Tacksam. <3

Regnet smattrade på fönstret under natten. Springer spanieln förvandlades på något mystiskt sätt till en S:t Bernhard där han låg i min säng. Det är märkligt, när han ligger i sin korg ligger han hoprullad i ett hörn men när han ligger i våra sängar sträcker han ut sig och blir dubbelt så lång. Och tung. Omöjlig att rubba. ;-) Själv låg jag antingen "hoprullad" uppe vid kudden eller snett, nästan i "bananpositionen" i yogan...i mina försök att anpassa mig. ;-) Nåja, även om jag aldrig helt vänjer mig vid detta så sov jag, mesta tiden i alla fall. ;-))

När jag läser nyheterna kan jag inte låta bli att undra om världen är galen? Det verkar som om både förnuftet och det goda tappat greppet. För i västvärldens demokratier, där vi har fria val, väljer människor att rösta på rasister, sexister, egoister, maktfullkomliga, lögnare...??? Men hallå???

Såg på Världens Barns gala i fredags. Grät över orättvisorna i världen. Och värmdes över den goda viljan och hoppet som slog emot mig. Men jag blev också upprörd. När en man som varit med och räddat människor på flykt i Medelhavet berättar om sina erfarenheter. Om skräcken och sorgen. Om dessa människor som lämnat allt och flytt för sina liv. Och så har vi mage att i Sverige stå och kalla dem för "lyxflyktingar"...
Sverige har blivit kallt...men värmen finns här, den är bara inte lika högljudd...

Ljus, värme, kärlek och hopp! Vi kan alla välja att sprida detta!
Tacksam för att Du ville läsa detta.
❤️

Det är alltid vackert vid sjön. Alla årstider, alla väder. Men frågan är om det inte är allra vackrast på hösten. :-)

Vi tar en långpromenad. Det blåser kraftigt. Löven störtar ner på marken idag. Det prasslar under skor och tassar där vi går.

Insikten kommer sakta bit för bit och den gör ont. Det är så mycket som är bekant men jag vill inte se det. Utbrändheten (utmattningsdepressionen) gör sig påmind. Den går aldrig riktigt över. Den drar sig tillbaka och dyker upp igen. Krafterna avtar, kroppen är stel, gråten trycker på men sväljs ner, käkarna värker, "jag biter ihop", hjärnan antingen brinner av aktivitet eller känns alldeles tom, tinnitusen växer i styrka...
Maken ställer frågor, vardagliga frågor och jag kan inte svara ordentligt..."äh, jag vet inte"...
Jag vet bara att jag balanserar på kanten till det där "svarta hålet"...och jag vill inte ner där igen...!!!

Troligen blir mina inlägg mer sporadiska den närmaste tiden. Jag hoppas innerligt att ni fortsätter att följa mig ändå...<3

Vi packar för "återtåget" till stan. Torpet har varit vår "hemvist" under flera månader nu. Men nu är det dags att lämna. Inte helt naturligtvis, vi kommer vara här då och då under höst och vinter också. Hem till lägenheten, "tvättberget" och i morgon kommer Izabelle <3 Det blir bra det. Maken är mitt stöd och min klippa. Jag får hushålla med krafterna. Det är något jag lärt mig av mina erfarenheter.
Dessutom har jag fortfarande min medicin, den ångestdämpande, vilket jag inte skäms att berätta. För det "ångesthelvetet" jag gick igenom förut tänker jag aldrig vara med om igen! Sen får alla andra tycka vad dem vill! ;-)

Minnena från senaste vistelsen på Gotland bär jag ännu inom mig. Det som hände inom mig då kanske jag kan plocka fram nu och kanske ger det mig kraft att balansera kvar i ljuset.

Det var mycket om mig idag...hoppas att du som läser mår bra och att din helg blir en fin helg för Dig.
Kom ihåg att Du är Värdefull, Du är Unik och helt Underbar!
❤️

Det börjar mörkna. Det är kväll.

Hunden och jag har parkerat oss i soffan. Trötta och mätta. Eller ja, jag är mätt och hunden är ...trött. ;-) Maken och yngste sonen har åkt in till stan. Det är hockeykväll. Jag funderar på om jag någonsin kommer klara av att gå på match någon mer gång...det är det där höga ljudet...efter utbrändheten..nej, det funkar liksom inte...tyvärr...

Jag skrattar för mig själv över det faktum att den enda nyhetsrubriken jag blev glad över idag, visade sig vara falsk...hm ;-)

Dagen har inte varit bra. Kroppen bråkar med mig igen. Och jag som vill åka på konstutställning i morgon och bli inspirerad till att börja måla igen...
Ja, ja, "kommer tid, kommer råd", heter det visst...suck :-)

"Hjärtestenssamlingen" har växt under sommaren. :-) Några "udda" stenar får vara med också.

Så här färggrann och vacker är rosenbusken på hösten. Den kan ju också vara inspiration för att börja måla igen...jag vet inte varför jag inte kommer igång? Det är väl inte meningen just nu...jag är ju " periodare" när det gäller målning...

Samma sak med skrivandet. Huvudet är fullt med idéer men allt blir till ett sammelsurium...suck...

Det får väl räcka med att försöka fokusera på jobbet. Yngste sonen hade några arbetsuppgifter med sig. Så "skärpning" från min sida ;-)

En dag i taget, ett ögonblick i sänder...något annat kan man ju inte göra. ;-) Jag har blivit lite bättre på det där. Att "ta det som det kommer, när det kommer, om det kommer" :-) Alltså bättre, men inte bra! ;-) Ibland kommer "orosspöket" och hälsar på..oftast helt i onödan...

Nej, slutsvamlat för idag. Tack för att du ville läsa.
Allt gott önskar jag Dig.
❤️

Kanske borde jag denna dag skriva om Kanelbullar? Det är ju "Kanelbullens dag" idag. :-) Okey! Jag har ätit en kanelbulle idag. Hunden tyckte att jag kunde dela med honom men det tyckte inte jag. Han fick den sista "pyttebiten". Grym? Jag? Hm...för inte så länge sen alls stal han min bulle som låg i "noshöjd" på soffbordet...jag hade bara hunnit ta en tugga och han "råkade" bara "ha vägarna förbi"...liksom ;-))
Dock är det ju såhär: hunden kanske borde fått en större bit av bullen eftersom det också är "Djurens dag" idag...En dag för att uppmärksamma djurrätt och djurskydd. Men...ingår Kanelbulle i djurrätten? ;-)) Skämt åsido, det är bra att det finns en sån här dag även om den inte verkar få någon uppmärksamhet i media...
Varför nu just den 4 oktober? Jo, det är Franciskus av Assisis helgondag och han är djurens skyddshelgon :-)
Fick jag ihop det här nu? Med Kanelbullar, Djurens dag och Franciskus? Hi hi...hur som helst, nu är det nerskrivet ;-))

Både förmiddagen och eftermiddagen innehöll promenader. Kylig, klar luft. Och varmare kläder. Dags att leta efter vantar och mössa! ;-)

Båten är uppdragen på land. Växter intagna. Vi "höstar" lite mer dag för dag. :-)

Pax et Bonum
❤️

Den här bilden är ifrån senast du var här hos oss, kära barnbarn. Men så här skulle vi vilja göra med dig idag, hissa dig högt upp i himlen av glädje över att Du finns. Idag, för tre år sedan, föddes Du. Vilken lycka <3

Jag är inte så mycket för svamp. Törs nästan inte säga att jag inte tycker om smaken...jo, champinjoner i mat är gott..men...
Men...jag tycker om att titta på dem i skogen även om jag inte kan namnet på dem. ;-) Utgår från att "alla" är giftiga, så att jag inte lockas att plocka...hi hi...;-)

Den här lyser så gul och fin bland de bruna löven. :-)

Läckert mönster. Naturens design.

Då och då dyker det upp gamla inlägg, "minnen" med olika år på nacken, på Facebook. Mina minnen från 2012 är delvis fina, förstås, men många är väldigt jobbiga. Att minnas hur sjuk jag var. För det mesta så är jag tacksam över att jag är så "frisk" som jag är nu. Men där vilar också en sorg, för utbrändhet, sätter sina spår...för alltid...det finns "funktioner" som för alltid är skadade...och den där förbannade skörheten...

Ja, så är det...det vet alla som liksom jag "varit där"...man lär sig en överlevnadsstrategi...olika från person till person...Det svåraste är alltid att få andra att förstå. "Ja, men du är ju så frisk nu"..."ja, jo, men nej..."

Igår och idag har jag letat efter mina nycklar. Och så låg de naturligtvis precis där de ska ligga. Och precis där jag lagt dem.. ;-) Hi hi...snurr snurr i hjärnan, som hinner tänka ut en massa möjliga ställen och på vilka ställen "jag kan ha tappat dem på"...Varför letade jag inte på rätta stället först? Jo, men det gjorde jag ju! ;-)


Ja, det var dagens "rapport" från min snurriga vrå av världen!

Frid och allt gott!
❤️

Den här målade jag för några veckor sedan. När jag nu vandrar bland de fallande löven funderar jag på om jag inte redan då var lite inspirerad av höstlöv och höstfärger. ;-) Även om de här bara är "fantasi" gällande form, färg och mönster. Men ändå :-)

Första frostnatten. På morgonen var taken vita.

Mina tankar vandrar iväg till Syrien. Kriget. Bilderna och ögonvittnesberättelserna därifrån är outhärdliga. Man bombar sjukhusen! Massor med barn dör...Jag lever i ett land där jag kan välja att blunda och titta bort och gnälla på oväsentligheter. Trygg i mitt välfärdsland. Det gör ont i mig, denna orättvisa. Och jag beundrar alla dem som engagerar sig, volontärer, vårdpersonal, biståndsarbetare... på plats...och här i vårt land. Själv får jag göra det lilla jag kan. Bidra med en liten summa till t ex Världens Barn, UNICEF, Röda Korset, Läkare utan gränser...
Och jag kan säga ifrån när lögner sprids...kolla källor...läsa fakta...våga se...
Att sprida rasism är att förgöra oss själva.

I morgon är det måndag och ny vecka. Mitt underbara barnbarn fyller tre år och det är Internationella Barndagen. :-)

Kärlek, ljus och hopp!
❤️

Tack vackra, sköna september. Välkommen oktober. Du startar bra med sol och värme <3 Du får gärna fortsätta så ett tag till.

Vi tar en promenad i närområdet. Höst i stan är vackert. Solglitter på ån och vackra träd i höstskrud. Möter vän som har sorg. Pratar, kramar...det är både tungt och tomt...sorgearbetet...men längst därinne startar läkningen, även om det inte känns så...på länge än...tänker jag, men säger inget om det. Det är inte tid för det nu.

Jag ser hur ljusen brinner ut;
Jag ser hur varje liv tar slut
De strålande bloss
Som lyste för oss
Tar slut
De brinner alla ut

Jag ser hur livet rinner bort;
Hur tiden alltid är för kort
Den ändlösa stig
Som skulle bli mitt liv
Tar slut
Skall också nå sitt slut

Jag stod vi det rytande havet inatt
Och såg ut i rymdens evighet
Och jag såg en svag men tydlig glöd;
Jag såg att nya stjärnor föds
så fast det var natt
Blev det ändå inte svart
Där ute
Tändes nya ljus

Vi är en sekund i epokernas ström
Men vårt liv är en oersättlighet
Så innan min låga flämtar till
Och skynningstimmen tiger still
Vill jag vara ett bloss
För de som följer oss
En tid;
Ett ljus på deras stig
En tid;
Ett ljus i deras liv

- Björn Afzelius -


"Vårt liv är en oersättlighet" <3

Målningen som jag så länge tänkt avsluta. Men det går liksom inte. För hela tiden ser jag något nytt som "dykt upp och vill vara med". ;-)

Önskar Dig en fin kväll och en skön söndag.
Ljus och Kärlek
❤️