En mulen oktoberfredag
Krafterna räcker tack och lov till för en promenad längs med å och kanal
Det är lite kyligt
Längesen vi gick ut mot havet senast
Byggnader är rivna, nya byggs
Här i gamla hamnområdet
Staden växer ut mot havet
Undrar hur här ser ut om några år?
Hösten är ännu vacker
Röda löv på esplanaden
Vi går in igen
Hunden får mat
Jag dricker varm choklad och äter en kanelbulle
Vi hjälps åt med tvätten, maken och jag
Från cd-spelaren hörs Frösöblomster av Pettersson-Berger
Ryggen värker, lägger mig och sträcker ut, vilar
Tänk att Bob Dylan fick Nobelpriset!
Det var oväntat...och kul!
Tycker inte alla, men det tycker jag
Brynäs förlorade derbymatchen mot Leksand...det var dåligt!
I TV-studion satt 4 "experter", alla män och analyserade...suck...
I Norge har en salva på en solbränd läpp skapat tragedi för en skidstjärna som gråter i TV.
Hån och fördömanden...som om det ska vara nödvändigt?
I tidningarna står det mer om en galen, sexistisk presidentkandidat än om katastrofen i Haiti...
Jag vilar ögon och öron från en konstig värld...
Men ett ljud får mig att lämna sängen: torktumlarens pip...maken har somnat, han hör inte detta ljud...;-) Jag låter honom "sova middag" och tömmer torktumlaren själv ;-)
Tystnaden breder ut sig.
Mörkret faller.
Det brukar sägas att "allt är som det ska vara"...? Jag vet inte jag...det krävs ganska mycket för en sådan acceptans när kroppen värker, tröttheten tar över och man längtar sig nästan tokig efter solens strålar. Men å andra sidan..."det är som det är och det blir som det blir" ;-)
Var rädd om dig! Och ha en riktigt bra helg!
❤️