Av respekt

publicerat i Allmänt;

Fredag kväll.

Jag har ännu inte börjat följa årets upplaga av Idol. Har liksom tappat intresset. Just i kväll var jag glad för det för då missade jag inte ”Världens Barn- galan”. Den var så bra! Och hela 50 miljoner samlades in under kvällen!!! Det var bra musik, bra programledare och väldigt bra information om vad pengarna går till. Många gripande inslag. Och så detta: att det vi faktiskt gör, stort eller smått, gör skillnad. Även 20 kr gör stor skillnad! <3

Samtidigt kommer tankarna: varför är vi så givmilda när det gäller detta ”tiggeri” men blir förbaskade när vi möter ”tiggeriet” utanför matbutiken? När romerna tigger...när fattigdomen glor oss i ögonen när vi går och shoppar...???

Det andra som slår mig är att så många av flickorna och kvinnorna som blivit hjälpta på plats bär sjal eller hijab. De får möjlighet att gå i skola och de får kunskap om sina rättigheter. De ser lyckliga ut och är så tacksamma för all hjälp de får. Det där med klädseln verkar vara ett sekundärt ”problem”. Om det ens anses som ett ”problem”? 
Kanske är vi för snabba i vissa fall att döma vad som är kvinnoförtryck eller inte? För mig är självklart burka ett kvinnoförtryck! Men sjal...jag vet inte? Om det är frivilligt så finns det mycket annat att fokusera på som kvinnoförtryck...könsstympning, tvångsäktenskap osv...

Jag är imponerad över svenskarnas givmildhet och vad pengarna går till. 
Och jag sänder en tacksamhetens tanke till Idol. Utan er troligen ingen Danny, Måns, Agnes, Loreen...med flera...<3

Lördag

Ja, så är vi då inne i den rosa månaden oktober. Reklamen kläs i rosa och kedjebrev skickas och små hjärtan läggs upp på statusar i sociala medier. I år har jag läst en hel del intressanta inlägg. Om människor som själva har/haft bröstcancer och tycker att det är jobbigt med detta kampanjande. Och också läst inlägg från  människor som ifrågasätter detta fokuserande på just bröstcancer. Alla kan vi ju välja vilken forskning vi vill stödja. Jag stödjer cancerforskningen via bidrag varje månad. Men jag delar inte hjärtan på Fb för jag förstår inte meningen med detta och jag vill respektera mina drabbade vänners önskan. Alla gör som dem vill. Så klart :-)Forskning är viktig när det gäller alla sorters sjukdomar. Och alla bidrag är behjärtansvärda. Men hellre en personlig hälsning än ett anonymt hjärta. :-) 

Läste om något fint. Terapihundar som tröstar människor. Som nu i USA. De tröstar överlevare och drabbade familjer efter skottdramat i Las Vegas. Och de ska även besöka Larmcentralen för att hjälpa larmpersonalen med att lindra stressen efter dådet. Underbara hundar! <3


Till sist vill jag citera en kär väns ord angående ”rosa månaden”: 
”Jag väljer att Fira Livet och Kärleken istället för att ge energi till sjukdomar.” <3 
Hon har själv överlevt cancer. 

Det man fokuserar på växer :-)

Kärleksljus och Hoppfullheter
❤️


Kommentera inlägget här :