Vaknar klockan fem till det mest skärande ljud som finns: brandvarnares tjut! I sovrum och hall på övervåningen. Vi rusar omkring maken och jag. Kollar. Nej, ingen rök, ingen eld någonstans i någon av stugorna. Det är andra gången denna sommar som brandvarnare
larmar här...kan det vara den höga luftfuktigheten?
Tack och lov att det var falskt alarm.
Det "lustiga" var att jag tidigare på kvällen/natten drömt att jag ropat på maken att det brann och att jag måste ta mig ut och ned med repstegen...
En stor och betydelsefull man har lämnat oss. En av mina "idoler". En hoppets och fredens man. Med en alldeles särskild karisma. Visst, han var 80 år, men han behövdes ju fortfarande här i vår trasiga värld. Tomrum...
Tack och vila i frid Kofi Annan <3
Bild från Aftonbladet.
Fastnar för en rubrik på di. Artikeln är låst men så mycket fattar jag att det skrivs om en "politisk jordbävning" i vårt land, att "folket fått nog" och röstar på SD istället för på de etablerade partierna...
Jaha...visst får jag också "nog" ibland men jag röstar ju inte på ett rasistiskt och kvinnofientligt parti för den skull. Jag tillhör kanske inte "folket"?
Missnöje är grejen detta valår. Tydligen. Och vi har fria val. Kanske segrar populismen? Om drygt tre veckor har vi svaret.
Börjar mer och mer acceptera faktum. Det är så här nu och det blir som det blir. Denna sommar har lärt mig att det inte är värt att kämpa med näbbar och klor för det jag tror på. Jag måste vila i tillit till att det blir bra, trots allt. Ingen anade att
vädret skulle bli som det blev, ingen långtidsprognos visade på detta. Allt kan hända. Bara ingen ställer sig utanför, utan om alla tar sitt personliga ansvar och röstar så blir det nog bra. :-)
Ännu blommar det <3
Frid och Fred
❤️