Insikter gör ibland ont...
Jag har tidigare skrivit om hur jag under min vandring på Bättringsvägen försöker acceptera mina begränsningar och leva lycklig inom dem. Idag blev det bara plötsligt så väldigt tydligt..jag kan inte närvara vid min systers bröllop i morgon. Bara några dagar innan svarsdagen kom insikten. Den slog ned i mig och det gjorde så ont. Innan dess, under nästan ett år, hade jag pumpat mig själv full med positiva tankar. Ni vet: "allting går om man vill", "ingenting är omöjligt", "det är bara du själv som sätter gränser", osv... Alla dessa ord och fraser klingande så falskt och ramlade sönder i små bitar, den dagen i slutet av juni, när insikten slog till...
Jag ska inte gå in på detaljer om "varför" jag inte kan vara med. Det räcker att säga att varken min kropp eller min själ klarar den resan...nu...
Allting går om man vill...nej!..självklart vill jag vara där och se min syster som brud, krama henne, fira och dela fest och glädje med nära och kära...
Jag har skrivit ett tal till brudparet. En av mina andra systrar ska läsa upp det. På så sätt är jag med på ett litet hörn i alla fall :-)
Ibland är jag arg på begränsningarna men jag tror att de finns där av någon anledning som jag själv inte förstår...ännu...
Nu önskar jag av hela mitt hjärta att min syster och hennes blivande man får en underbar dag!!!! Och att solen lyser varm över Gotland <3
"Universell kärlek börjar inom varje individ och arbetar sig utåt. Kärleken medför fred, glädje, sann och varaktig lycka och tillfredställelse. Framför allt medför den enhet."
- Ur Juveler av Visdom från Eileen Caddy -
Ord jag skulle vilja framföra till politikerna. Men de vill nog inte lyssna till dem...?
Må solen på er alla skina!
❤️