Två världar i samma land

publicerat i Allmänt;

17 Maj! Grattis Norge!
Det finns ju lite norska rötter i min släkt på mammas sida, så lite norsk är jag ;-) Men framför allt tänker jag på två barndomsvänner när jag tänker på Norge. Två fina vänner med norska föräldrar. <3 <3

Just nu är tystnaden min.
Just nu är stillheten min. 
Just nu är ensamheten min.
Ett stilla varande.
Just nu. 

Snart fylls stugan med skratt och spring och tjat om glass. Och med en förvirrad hund som undrar "ja, men, jag då?" Tills han med en suck, tungt lägger sig ner med insikten om att "jaha, det är såna dagar nu"...barnbarn på besök...;-) 

Det hjälper inte att dra upp rullgardinen, det blir inte ljusare ändå. Ett kompakt grått täcke har lagt sig över torpet.
Men...sent i går kväll var det + 11,5 grader. Ett steg åt rätt håll bara det! :-) 
Det ljusnar nog snart.

Det känns som om jag ibland kikar in i två olika världar, i samma land. 
I en värld kämpar människor för de svagaste och mest utsatta i vårt land. Ensamkommande flyktingbarn. Barn som flytt från krig, våld, terror, död, övergrepp. Barn som trott sig kommit till ett tryggt land. Barn som vill utbilda sig och göra rätt för sig. Barn som får känna en stunds trygghet hos goda människor men sen rycks upp för att flytta till annat boende eller förvar. Som flyttas runt som schackpjäser. De drömmer mardrömmar och blir apatiska. Över dem hänger osäkerheten om eventuell utvisning tillbaka till ett livsfarligt land. Väntan, osäkerhet...det är som tortyr...många vill inte leva längre...
Amnesti nu!

Så den andra världen. Där människor skyller allt på invandrarna. Som spyr ut sitt hat. Marscherar och skriker. Hatar på nätet. Sprider lögner och fördomar. Och ett politiskt parti som växer av människors missnöje. En värld där de övriga partierna inte vill samarbeta för bra lösningar utan bara vill ha makt. En värld där inget får vara bra. Där bara vita människor har ett värde. Där godhet är ett fult ord. Som ett eko från ett annan tid, ett annat land, där ett världskrig bröt ut...Jag är rädd där...

Samma land. Två världar. Samma land.

I den första världen brinner asylboenden. Det får inga stora rubriker i tidningen.
I den andra världen blir en partiledares villa utsatt för äggkastning och annat otrevligt. Det får stora rubriker. Ända tills det visar sig att hela området blivit utsatt av det som nu anses vara ett "pojkstreck"...(?)

 

Nu är hon här, Izabelle. Nu har vi lekt och plockat blommor och ätit glass. Och solen kom fram ett tag. :-) 



Ljus och Kärlek
❤️

Och jag vill också leka :-)

Kommentera inlägget här :