Pärlemorfjäril och en liten insekt som jag inte vet namnet på.
Det regnar. Och regnar. Känns som om det blir en innedag förutom den promenad som är ett måste för hunden. Än så länge blev det snabbkiss strax nedanför förstukvisten. Balder är inte förtjust i blött gräs.
Men till slut måste hunden ut. Det droppar regn på huvan, stora droppar, pölar på vägen, men det känns varmt och växtligheten är grön, djupt grön. Trots regnet är det en skön promenad.
Och nu tittar solen fram! :-)
Jag "tjatar" på med mina pioner. Denna vackra är sommarens sista. Den verkar trivas i kanna "Haga" från Rörstrand.
När vi var på promenaden i regnet sa maken: "Konstigt att gå här i regn och tänka på värmen i Sydeuropa och USA…" "Ja", svarade jag, "jag föredrar det här vädret". För det gör jag. Det slås nya värmerekord för varje dag, skogar brinner och i Asien
har det regnat ovanligt mycket…och allt är en följd av klimatförändringarna…När ska mänskligheten inse fakta? Eller vill vi inte? Är vi för bekväma? För egoistiska? Hur länge ska människor tro på lögnerna om att allt bara är skrämselpropaganda? En
dag är allt försent…
Kalla mig gärna domedagsprofet men jag vägrar att blunda för verkligheten. Det är ur min frustration jag skriver det här…
Min ängstavla. Målad för många år sedan.
Dagens ord:
"Människor
från en planet
utan blommor
skulle kunna tro
att vi måste vara
tokiga av glädje
då vi har sådant
omkring oss
alltid."
- Iris Murdoch -
Ännu finns det mycket att glädjas åt. I det stora och i det lilla. <3
Låt oss ta hand om vår planet. Moder Jord. Tillsammans. Så gott vi kan, i stort och smått.
Ta hand om Dig!
I stort och smått
♥️