Ser du hunden? :-) I trädet alltså? Inte? Synd…
Bilder. Bilder som för alltid kommer att ha etsat sig fast i mig. Sönderbombat BB och barnsjukhus, gravida mammor som flyr…döda kroppar på gatan, en familj som försökte fly via en korridor som inte var en säker väg…liten pojke som ensam går över
gränsen till tryggheten…gråtande, skadade, skrikande, förkrossade, oskyldiga människor…Det finns ingen gräns för ondskan i Ukraina…
Men varför tittar jag då? Jag är inte rädd för verkligheten och sann information. Det är motsatsen som skrämmer mig…Verkligheten och sanningen må vara grym men det är utifrån den vi kan reagera och handla.
Än så länge kan vi i vårt land ta in den information vi klarar att ta in. Vi kan begränsa oss. Vila och göra det som känns gott. Det goda i våra liv, vi som slipper fly. Och göra vad var och en av oss kan göra i det fredsarbete som alltid måste fortgå.
<3
Andra bilder:
Idag hade jag möjligheten att göra något av det bästa jag vet. Gå på konstutställning. En alldeles speciell som jag längtat efter att få se. Mats Hermanssons "Presenningsikoner". Nu i Ockelbos stora vackra kyrka. Wow!!!
Wow. <3
Nu ska jag smälta intrycken och visar mer bilder i morgon. Samt berättar om upplevelsen. För det är en upplevelse. Tankar. Eftertankar. Meditativt. Sevärt. Kärleksfullt. Engagerande. Allt på en gång :-)
Delar dock denna idag. Wow! <3
Många wow idag :-)
Ett till: Grattis Armand Duplantis till det nya världsrekordet 6.19!
Mitt i allt det mörka finns det en massa wow! I alla fall här i vårt land. Att ta tillvara så länge vi kan.
Hoppas att Du har wow-känslor också!
Wow!
♥️