En vetskap

publicerat i Allmänt;
Det mest naturliga och det mest oundvikliga i livet är det som är svårast att skriva om och det som är svårast att prata om. 
Döden.

Nej, sluta inte läsa nu! Jag tror inte på någon domedag, någon lieman eller någon Sankte Per. Det här är inget "tungt" inlägg ;-)  Det finns mycket fint skrivet om Döden...Det vill jag dela med mig av.


Denna strålande vårdag då knoppar brister, solskenet strålar, fjärilar prålar, fåglarna drillar...ja, allt lever upp igen, tänker jag på Döden. Lite knäpp är jag allt! ;-)

Vi hade ett marsvin som dog när sönerna var små. Vi tog till den vanliga förklaringen om att "Findus" nu var i himlen. När vi sen tog flyget till Gotland för att vara med på min fars begravning, tittade yngste sonen ut på molnen därute. Och konstaterade besviket att han inte alls såg Findus uppe bland molnen...

Det är inte lätt att förklara det man vet så lite om...

"Döden får inte vara farlig.
Jag måste ju möta den.
Du med."

"Men döden, jag vet något.
Jag är inte rädd för dig"

Kristian Gidlund
❤️



Jag avbokade Månadens bok från Bokklubben idag. Kunde inte låta bli att beställa några böcker. Bl a Gerda Antttis senaste bok "Livet omkring". 
Några citat från denna kloka kvinna:

"Det som händer när vi dör är att livet tar en andningspaus, och i pausen tar döden hand om nattpasset."

"För vem har inte sett det i blicken hos en nästan nyfödd, att nog finns där en vetskap, inte är det ett oskrivet blad man håller i famnen. Nej, nog finns där en vetskap men om vad vet ingen än, men ett möte är det - för ingenting var ju färdigt och ingenting viktigt är förlorat. Vi har fått rätt att fortsätta."

"Ett bokförlag med bara debutanter skulle inte löna sig. Och så är det med livet. Det skulle inte gå runt med bara debutanter."

- Gerda Antti -
❤️

Jag säger inte att Gerda har sanningen. Ingen har sanningen. Vi kan bara tro. Men att livet, själen, fortsätter efter döden är jag övertygad om. Speciellt efter att ha läst Eben Alexanders böcker om "himlen", livet efter döden. (Som jag skrivit om i tidigare inlägg)

Min tillit ligger i de ord som kom till mig för ca ett år sedan:

En lång strand utan slut
Har jag gått här förut?
Fotspår i sanden
En snäcka i handen
En varm vind
Som smeker min kind 
Solen värmer min rygg
Jag känner mig trygg
Någon viskar, men vem?
Välkommen hem
Här är början
Här är slutet
Inte mörkret
Bara ljuset
❤️

Himlen idag :-)




❤️

Det är inte lätt att prata om döden. Men kanske borde vi göra det lite oftare. Om våra tankar, rädslor, tro...

Jag avslutar med E Alexanders viktigaste budskap från boken "Himlen och tillbaka": 
"Du är älskad"
❤️

Och så går jag ut i solen en stund igen...




Kommentera inlägget här :