Och så fick sorgen ett namn. Ledsamheten som jag känt ett tag, utan att förstå varför. Tårarna som rann, de skulle bara ut. Troligen gammal sorg som kom upp på nytt när den nya sorgen slog till. Den kom så chockartat.
Du var min ängel en dag när jag behövde dig som allra mest. I en akut situation. Det är jag dig evigt tacksam för. Vila i frid. Det känns tomt nu.
Det är en sån härlig befriande känsla när man lämnat ifrån sig, skänkt bort, alla dessa kläder och grejer som man inte behöver ha. Igår lämnade vi in flera kartonger till Erikshjälpen, second hand och idag lämnade vi in ytterligare kartonger till ett flyktingboende. Må det bli till glädje och nytta!
Tiden man lägger ner på att rensa ur bland kläder och grejer får sin belöning i den befriande känslan efteråt. :-) Tycker jag. Känner jag.
En härlig känsla var det också att vara på yogan igen. Fokusera. Hitta balansen. Sträcka ut. Slappna av. Rekommenderas! :-)
Nu ska jag ringa min mamma och höra hur hon mår.
Ljus och Kärlek
❤️