Som ringar på vattnet

Det är söndag morgon. Eller snarare söndag förmiddag. Jag var inte uppe med tuppen... Solen skiner, åns vatten flyter stilla, kyrkklockorna klämtar över en dåsig, halvvaken stad.Undrar hur det ser ut nere i centrum idag? Det var cruising i går. Jag och maken tog en sväng ner och tittade i går kväll. Läckra bilar, mycket folk, skönt väder och härlig stämning. Jag är totalt okunnig när det gäller bilmärken men min make delade med sig av sin kunskap och det är jag glad över! Det var verkligen folkfest och man kände den där spirande sommarkänslan... Tyvärr hade vi inte kameran med oss...

Inte hade vi kameran med oss när vi åkte ut till torpet på förmiddagen heller. Varför har man den aldrig med sig när man som bäst behöver den och andra gånger släpar med sig den helt i onödan?
Om vi haft med oss kameran hade vi plåtat vackra vitsippsbackar och vitsippsmattor, den stilla sjön och den vackra fjärilen som prålade i all sin glans. Det var en Påfågelsöga som envist fladdrade framför  oss när vi promenerade ner till sjön. Den landade framför våra fötter, bredde ut sin vingar, som ville den säga: "ser ni mig, ser ni så vacker jag är?"
Men det finns ju sådant som man inte kan fånga på bild. ( Utom på film förstås).Stillheten vid sjön, sus i löven och den fantastiska fågelsången.

 
 

Vi har denna vår funderat på varför vi inte sett de alltid återkommande Sädesärlorna på gården. Men igår när jag gick på den alltmer gröna gräsmattan höll jag nästan på att kliva på den lilla Sädesärlan som stod där och vippade på stjärten. Ja! Välkommen tillbaka! Vi gillar Sädesärlorna. De är så "tama" och "sällskapliga". Har ett väldigt speciellt minne med en Sädesärla. En försommardag hade vi sett en huggorm uppe vid vår grind. Lite oroande. Morgonen efter satt jag ute på förstu´trappan och drack mitt morgonte i solskenet. När jag skulle ställa mig upp för att gå runt huset till baksidan började Sädesärlan brevid mig att hoppa och kvittra väldigt mycket. Jag märkte att den ville ha min uppmärksamhet. Mycket riktigt. Bara två meter ifrån mig låg en huggorm!! Om inte fågeln varnat mig hade jag troligen klivit på ormen...

 

Jodå, det är en Sädesärla som sitter på taket!!!

Dagens tanke: Man kan vara en stor hjälte även om man är liten!