.....och ung <3 <3
Förr kunde man svara ja på frågan "är du kristen?" För även om man inte gick i kyrkan eller var troende så var man som svensk kristen eftersom kristendomen var statsreligion. Man döptes och konfirmerades, gifte sig och begravdes inom kyrkan. Det var så. Tradition. Nu har vi religionsfrihet och kyrkan är sen länge skild från staten.
Är jag då kristen? Nja...jag gillar Jesus och hans budskap. Kärleksbudskapet. Kvinnors och mäns lika värde. Jag har en slags gudstro som inte har mycket gemensamt med kyrkans gudstro. Bilden av Gud. Den dogmatiske guden känner jag inte.
Kristdemokraterna
Undrar i mitt stilla sinne vad min pappa skulle tyckt om Ebba och co om han levt idag. Han var KDS:are, som det hette då. Själv förstår jag inte alls vad deras politik och uttalanden har med kristendom att göra...?
Överhuvudtaget har jag svårt att förstå många som kallar sig kristna men som inte lever efter kärleksbudet. "Man ska vara kristen i hjärtat", sa en man från Libanon till mig en gång. Jag håller med.
Jag hör att de sitter där uppe och kvittrar. Småfåglarna. Självklart vill de att jag ska flytta på mig så att de vågar samlas vid fågelmatarna. :-)
Har ofta fått höra att det är lite "fult och fel" det där att vara privattroende. Att liksom skapa sig en egen religion. Jag förstår inte alls vad det är för fel med det. Dessutom: Man behöver ingen religion för att vara troende.
Att ifrågasätta stagnerade former och ritualer är också en väg till tro. Att gå sin egen väg, söka sin sanning och leva därefter. Hitta hem till sitt hjärta. Många hittar det de söker inom religion och kyrka. Gott så.
Jag upplevde aldrig att jag kom närmare Gud när jag var i kyrkan. Tvärtom. Avståndet växte. Gud blev något avlägset dömande och jag krympte som människa, syndig och svag.
Religioner är skapade av människor. Texterna måste tolkas och det är människor (män) som valt ut vilka texter som ska vara med i heliga skrifter.
Men några rader i Bibeln är nyckeln till ett gott samhälle:
"Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem"
Kan knappast misstolkas. Men följas? Inte lätt alltid, förstås, men bra som riktmärke. Eller rent av som värdegrund.
Djupt troende människor tycker säkert att mina tankar kring tro och religion är flummiga. Andra förstår inte varför jag överhuvudtaget har funderingar kring "saker som inte finns". Vi är olika. Men lika. ;-) Min själ, som jag är övertygad finns, vill utforska, uppleva och lära.
Jag gillar tanken att människor över hela världen ber, mediterar, sänder helande tankar...vi behöver kärleksenergier kring oss och när man känner att man inte själv förmår mer är det skönt att ha en tro, att kunna "lämna över" till gud eller liknande, t ex änglar. Att ha tillit. Känna att det bär. Trots allt.
Ingen, "inte ens präster", har svar på alla våra frågor. Men man ska aldrig sluta fråga. Kanske bär vi svaren inom oss själva. Min tro innebär ödmjukhet och tacksamhet inför livet. Och jag känner ansvar för Moder Jord. Tillsammans med likasinnade. :-)
*******
Grattis alla "Marior" idag! Ni är många. :-)
En vän skrev att hon längtade efter att få skratta så där hjärtligt igen som hon inte gjort på länge. Jag känner igen mig i det. Och igår skrattade jag ordentligt åt trams och tokerier på tv. Tack Per och Pernilla för det! Så avväpnande och avslappnande. Ni är galna! :-D
Fortsatt "medaljregn" i Skid-VM. Tack för det! <3
Kärlek och Tillit
❤️
Jomen precis...så är det här i alla fall...inte bara för maken utan även för mig...vi är två skogstroll :-D Stackars vår frissa när vi väl kommer oss ut från vår hydda i skogen framåt sommaren...;-)
En av våra ståtliga tallar sträcker sig upp mot den blå vinterhimlen.
En ljusare bild av tulpanens hjärta <3
I dagsljus
Krispigt vackert
Solglitter<3
<3 <3