Vadå," trösta mig"?Tänker jag först. Jag är så van vid att ha värk och att "gnälla" över detta så jag har inte funderat på "tröst". Men så inser jag att det finns två personer som får ta emot mitt "gnäll" mer än andra. Den ena är min make och den andra är en fin vän. Båda lika tålmodiga och tröstande. Vilken tur jag har dem!!!
Min vän skickade idag ett foto på två änglar med texten: "Änglar finns, du är en". <3 Hon är verkligen en ängel!
Så fick jag känna mig lite änglalik trots en kraftig huvudvärk och en vansinnig trötthet. ;-) Tack! <3
Har "flytt" stan för ett dygn i skogen. Avskildhet och tystnad. Kanske kan lindra lite samt ge lite energi :-)
Jag har sökt efter en vinterdikt. De finns men de flesta är så sorgsna och högtidliga. Men den här är ganska bra:
(Citerar enbart första versen)
"Ett ensamt skidspår som söker
sig bort i skogarnas djup,
ett ensamt skidspår som kröker
sig fram över åsar och stup,
över myrar där yrsnön flyger
och martall står gles och kort -
det är min tanke som smyger
allt längre och längre bort."
- Bertel Gripenberg -
Det var dagens rapport från de "djupa skogarna" :-)
Glöm inte bort att sopsortera!
Glöm inte bort att du är värdefull!
Glöm inte bort att le mot någon som inte själv orkar le...
NAMASTE
<3
Tack för en fin vandring med dig!
Det berörde mig djupt.
Bilderna hade ett fantastiskt ljusspel.
Du är så fin!
Varför har jag inte sagt det?
Vandra i ljuset Gunilla!
Vandra och ge aldrig upp!
Kram! ❤️
Marita