Att efter 47 år träffa en barndomsvän igen kan ju vara både pinsamt och misslyckat. Men det kan också vara väldigt lyckat och mysigt. Det senare upplevde jag i går.
Kan inte direkt påstå att vi kände igen varandra men ändå var kontakten direkt. Det fanns en vänskap i botten som inte försvunnit. Så är det ju med vissa gamla vänner. <3
Tacksam över denna upplevelse.
Och nu har maken och jag ännu en anledning att resa till Värmland. :-)
Idag är det "vanligt" väder igen. Idag har det regnat och är mulet.
Idag kommer sönerna och Izabelle hit. :-)
Så nu är det dags att plocka fram leksakslådan och leran och kritorna igen. :-)
Och hoppas på sol och värme.
Kärleksljus och Hoppfullheter
❤️