Jag har svårt att uttrycka mig idag. Svårt att formulera de ”rätta orden”. För det finns inga rätta ord eller uttryck. Tänkande stirrade jag idag ner på mina ”hjärtestenar” som jag tycker så mycket om. Men som plötsligt blev till en bild, en bild av människor med hjärtan av sten...
För vad kan man annars kalla ansvariga politiker som inte lyssnar på FN eller Amnesty när de vädjar om att inte utvisa unga människor till Afghanistan. Ett land som är så farligt att t o m Röda Korset lämnar det. Men Sverige...
Ikväll går planet till Kabul. Kvar blir förtvivlade familjer och vänner...
Av rasisterna kallas detta ”ännu en snyfthistoria”...
Jag har inte ord...
Kanske vore livet lättare om man hade ett hjärta av sten?
Regnet har upphört. Det är kallt ute. Halt bland våta löv. Inga mer stunder på ”ljugarbänken” detta år. Har inte hört eller sett några jägare ännu. Men de sitter väl på sina pass där i skogen. Vi håller oss till vägarna under våra promenader.
Fick kontakt via Fb med en kollega från förr. Hon är konstnär nu. Så härligt! :-)
En titt in i gamla stugan i kväll. I det gamla köket står Pelargonerna. Där är svalt. Där får de övervintra.
Man ska väl aldrig ge upp hoppet om en human politik...men jag har svårt att tro på mirakel...just nu...
Var rädd om Dig!
Kärleksljus
❤️