Vi vandrar en timme i solen. Idag väljer vi vägen längs med trollska skogen. Här är det så vackert och lite magiskt.
Vi vänder strax innan vi kommer fram till den gamla gården som ligger vid vägens slut. Här gick förr får och betade. Inte i år. Men den gamla ladan med den vackra dörren finns kvar.
Vi ser spillning på vägen och gissar att det är rävens. Den verkar färsk. Hunden vädrar i luften och verkar ha fått korn på "något" men vi ser ingen misstänkt. :-) Jag tänker på det när vi är på hemväg igen att hunden har sin egen upplevelse av promenaden som vi människor inte har tillgång till. Dofternas värld. Tänk om han kunde berätta! Så mycket vi går miste om. Men å andra sidan uppskattar han inte solljuset som glittrar mellan träden eller de vackra höstfärgerna.
Men den höga sköna luften uppskattar vi alla tre :-)
Må vår kommande vecka fyllas med glädje och hopp.