Nu har vi ljus här i vårt hus.
Och stjärnor. Och änglar.
Och tomtar. Lite i förväg men det blir så när barnbarnet är på besök.
Ishockey på tv igår kväll...
Det planerade besöket på stan med världens största julbock och ett jättepepparkaksslott det säger femåringen bestämt nej till...va? Nähä...Hon kryper upp i mysigaste fåtöljen, drar en pläd om sig och tittar på film på "paddan" istället...och hon ser
så nöjd ut...:-)
"Dagens barn", suckar jag. Men får samtidigt en insikt om att ja, dagens barn, har så mycket omkring sig hela dagarna, så mycket upplevelser, att de kan tycka att det är skönt att "bara vara" ibland.
Hon tittar inte bara på paddan hela dagarna, hon busar med farfar, leker, ritar, skriver...det är så mysigt att ha henne här.
Och ute råder fuktig kyla...brrr...
Glasängeln på balkongen
Så sprider sig en känsla av adventsfrid i lägenheten. Och mys.
Första ljuset är tänt. Och tänk, ljusslingorna är uppe.
Ja! Ljusna mig igen igen igen <3
Så går tankarna idag till de hemlösa. De som lever utanför, i kylan och mörkret. Tacksamhetens tankar går till alla dem som hjälper med mat, kläder och husrum.
Samtidigt finns frågorna där: ska vi ha hemlösa i vårt rika land? Hur blev det så här?
——-
I tacksamhet över den vinstlott jag drog i detta liv. Tak över huvudet, mat på bordet, familj, vänner...<3
Kärleksljus
❤️