Som ringar på vattnet

Idag, påskdagen, lovsjunger man i kyrkorna, Jesu uppståndelse. Ljuset som segrat över mörkret. Livet som segrat över döden. 

Det är upp till var och en att tro eller inte tro, att bry sig eller inte bry sig. 

Jag själv har inget problem med uppståndelsen. Jag tror på ett liv efter detta. För själar kan inte som kroppar dö. Själens resa fortsätter. Det är min tro. 

Det fina programmet "En kväll tillsammans" bjöd inte bara på härlig musik utan även bl a vårdpersonalens egna berättelser ur verkligheten. Önskar att alla, sett och hört detta. Lyssnat. Speciellt de som bagatelliserar krisen och smittrisken. De som kallar corona för en lögn och en konspiration. Och de som tycker att "de som dör skulle ju ändå dö"...

Det gör ont i mig att läsa och höra sånt, det är absurt, cyniskt och hånfullt! 

Tillsammans ska vi ta oss igenom detta. Om var och en tar sitt personliga ansvar för sitt eget och andras liv. 

Det krävs mod att leva i verkligheten...

En av mina svågrar sände mig en länk med Sven Hillerts fina sång om det svåra i att vi inte kan vara nära varandra och hålla handen när det är som allra smärtsammast och ångestfyllt. 

Här är texten. Så tröstefullt. <3

Om jag inte finns med vid din bädd när du somnar, inte får hålla din hand.

Om jag inte är där fast jag hör hur du flämtar, när du lämnar de levandes land.

Då ska jag ändå skänka dig min allra största kärlek

och alltid ska jag tacka dig för allt vad du har gjort.

Då vill jag tro att någonstans kan vi två känna närhet

till oss och allt och något som är oförklarligt stort.

Om jag inte kan möta din blick där du kämpar,

inte får stryka din kind.

Om jag inte är där fast jag vet vad som väntar, när din andning drar bort som en vind.

Då ska jag ändå tänka att du vet att jag är nära, fast sjukdom väcker ångesten och sliter i din kropp.

Då vill jag ändå tro att det finns något som kan bära

all smärta, sorg och saknad i all kärlek, tro och hopp.

Kärlek, tro och hopp <3

Jag är så djupt tacksam till vårdpersonalen som gör sitt yttersta för att vårda, lindra, läka, trösta...trots sina skyddskläder och masker, trots att de riskerar att själva bli sjuka. Och deras råd till oss är: följ rekommendationerna och  riktlinjerna! Så kan vi alla vara med och rädda liv och underlätta för vården. 

Sen när allt är över ska vi komma ihåg vilka som på allvar utför de viktigaste och värdefullaste jobben i vårt samhälle och ge dem all vår uppskattning, högre lön och bättre arbetsvillkor. Ja, det är politikernas ansvar men det är vi som röstar! :-)

Hoppas att Du är rädd om Dig och att Du har en fin påsk även under rådande omständigheter. Våga hoppas! Våga se ljuset! 

Våga visa kärlek! Våga tro att något bär!

Ljuset segrar! 

❤️