Här där jag bor är det grått. Mulet och grått. Grå november. Vissa grå dagar kan jag finna skönhet i det grå. Idag har jag svårt för det. Kan bero på att det är så mycket som snurrar runt i hjärnan. Det grumlar synen. Svårt att koncentrera och
fokusera.
Men välkommen ändå november. Du börjar varmt. :-)
Bilder från nov-11. Ute vid havet vid Bönans fyr. <3
Balder står ofta och tittar ut genom fönstret nu. Och gnyr. Och trånar. Någonstans där ute finns en löptik...;-)
Vem tror du vinner presidentvalet i USA? Jag försöker vara optimist och tro att det blir Biden...men jag är rädd att det blir Trump fyra år till...Mardröm...
Jag har det så bra. Så mycket att vara tacksam över. Och jag är tacksam. Men vissa dagar smyger sig olust och oro in i mig. Hur ska det bli med allting? Varför är så många människor beredda att tro på lögner och fantasier? Var är det personliga ansvaret?
I USA har man nu över 9 miljoner coronafall. Det dör en person varannan minut...Och ändå, ändå säger många att det är falska nyheter och att corona är som vilken flunsa som helst...
Jag blir mer upprörd än jag borde över idiotin. Över bristen på personligt ansvar. Men det varar inte så länge. Jag är väl medveten om att min ilska inte förändrar någonting. Men så länge jag reagerar beter jag mig ändå som en medveten människa och inte
som en likgiltig och lättstyrd robot.
Heder till alla som orkar vara aktiva och inte ger upp! <3
Det finns en tröst och ro i att man aldrig är riktigt ensam. Det finns de som känner som jag, som har samma tro och insikter som jag har. Och de som stöder och ger kraft. Vare sig de syns eller inte. De är där. De är här. Slöjan mellan oss är tunn nu.
Tack!
Tänder ljus för katastrofernas offer. De är många nu i dessa dagar.
Vem tänder du ljus för?
Kärlek, ljus och hopp!
❤️