Solen skiner och det ska bli allt varmare dag för dag! :-)
Jag skriver idag i förtvivlan. Över människosläktet.
Jag såg ännu en bild ur verkligheten:
Små barnfötter sticker fram. Pyjamasbyxben. En jacka är slängd över resten av det lilla barnets kropp. Barnet är död. Liksom ett flertal barn som ligger intill. Små små fötter och några lite större. Fötter som nyss sprungit omkring och
lekt. Levt. Kanske också flytt, springande i skräck. Oskyldiga barn. Och de är ohyggligt många..
Hur kan människor inte reagera? Hur kan politiska ledare inte kräva stopp?
Mitt hjärta, liksom många andras hjärtan, går i kras..
Är det så underligt att människor demonstrerar? Det är vår rättighet. Att inte vara tyst är vår skyldighet.
"Vi menar att den som förblir tyst står passiv inför det ofattbara lidande som drabbar oskyldiga människor och riskerar därmed att stå på fel sida av historien gällande de folkrättsbrott som sker i G—a."
- Amnesty International Sverige -
Trots allt går livet vidare som vanligt här i min trygga zon av världen. Och det är jag så tacksam för. :-)
Störst av allt är kärleken. Sägs det…
Ska bli skönt när Eurovision är över. Malmö behöver nog lugn och ro. Dock har det hittills varit lugna demonstrationståg. Och naturligtvis har många gäster haft det jättekul. Och Petra och Malin: världsbäst! :-)
Vila i frid, Hans Wahlgren!
Och Du, Du som läser detta: Var rädd om Dig! Fortsatt fin helg önskar jag Dig! <3
Andetag
Meditationsbild utan ord
♥️