Tillvaron har silverkant

publicerat i Allmänt;
Vaknar till en värld som glittrar i silver i solens strålar. Hösten har målat i silverglans. Allt har fått en silverkant :-)


Frost på morgonen. Ett par minusgrader. Det känns mjukt att gå på och det låter lite lätt "krasande".

Hunden far förvirrad runt på gården. Var är min vattenskål??? Den "vattenskålen" han saknar är den zinktunna vi har på sommaren att samla regnvatten i. Perfekt vattenskål tycker hunden. Men nu är det höst och vi tog in den innan frosten kom för att den inte skulle spricka...inte helt lätt att förklara för en hund. Han försöker med dammen istället. Skrapar bort den tunna ishinnan och dricker av det kalla vattnet. Snart får han nog lov att inse att vattenskålen inomhus får lov att duga ett tag nu! ;-)

Igår såg jag att en skata hoppade omkring på gården. Idag såg maken den på förstukvisten. Var det kanske den som var min "okände besökare" igår? Men skator skrapar väl inte av sig om fötterna? ;-)


Jag läser med stort nöje Thomas Di Levas bok. Några rader handlar om matematik. Som elev tyckte han att skolans matematik var en illusion. Han ifrågasatte t ex såna där vanliga tal som "Kalle har fem äpplen och att det bara blir tre kvar när man tar två ifrån honom." "Hur kunde det vara så?", undrade Thomas. "Det finns ju fortfarande fem äpplen. Vem säger att de fem äpplena är Kalles. Kan han verkligen äga dem?"
Underbart med någon som tänker lite längre och lite djupare!!!! Som inte bara sväljer allt som sanningar. Tack Thomas! Nu fick jag en förklaring och ett svar på varför jag aldrig riktigt gillade matte. Jag var inte dålig på matte men jag var så ointresserad. Tal efter tal, sida upp och sida ner, det var så trist, tyckte jag. Och alltid bara ett rätt svar. För statiskt för att väcka mitt intresse ;-) 
När jag jobbade på skola minns jag en elev som frågade läraren om ett tal. Läraren började ivrigt förklara. Mer och mer entusiastiskt. Han blev till slut tvungen att ta av sig koftan och rulla upp skjortärmarna i sin iver att få den här tjejen att förstå. Till slut hör jag honom säga: "Och då blir svaret xx"
Eleven tittar på honom och säger: "Det vet jag väl. Det har jag vetat hela tiden. Men jag vill veta Varför svaret blir så?"....
Behöver jag säga att läraren såg en aning knäckt ut?..;-)
Stackars lärare som råkar ut för alla dessa ifrågasättande elever.... Det måste vara jobbigt men vi är ju alla lika och olika...Och tack och lov att det finns mattesnillen också som älskar att lösa tal. Som finner spänning i det. Hur skulle det annars gå med de närbesläktade ämnena fysik och kemi och teknik....?

Såg det fantastiska programmet "Vem tror du att du är" med Alexandra Rapaport. Hennes släkt är från Polen. Flera blev avrättade i förintelseläger under andra världskriget. Det var fruktansvärda saker som berättades. Även om man hört mycket förut så berörs man djupt för varje berättelse ändå. Man blir aldrig immun mot sådana hemskheter. Vi ska lära oss av historien, sägs det. Men det verkar ju inte som om vi gör det.... Det får aldrig upprepas! Aldrig!!!
Störst av allt är kärleken! Vi måste kämpa för det goda! Tillsammans ❤️


I köket i gamla stugan blommar fortfarande Pelargonerna :-)

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Kommentera inlägget här :