Långsam hänryckning

publicerat i Allmänt;
Vaknar på natten till ljudet av regn som riktigt dånar och smattrar mot taket. Klockan slår tre slag. Somnar om. 

Nästa gång jag vaknar är det morgon. Solen skiner och fåglarna kvittrar. Långsam frukost. Vi pratar om den lyckade festen igår. Mycket folk i alla åldrar. God mat och trevlig stämning och mestadels uppehåll. Maken fick en fantastisk uppvaktning. Bl a äppelträd som vi nu ska hitta bra platser att plantera på. 


Jag går omkring i morgonrock hela förmiddagen. Vi plockar plastglas, papperstallrikar och annat på de mest troliga och otroliga platser. ;-)

Det är lugnet efter stormen. Efter lunch åker maken, sönerna och hunden in till stan. Det är bara mamma och jag kvar.
Mycket kvar att plocka undan. Det får vänta ett tag. Sträcker ut en trött kropp i sängen....

Tänker med stor tacksamhet på vilka fantastiska vänner vi har, maken och jag och vilken härlig släkt. De är mer än guld värda allihop. ❤️

Att det var Sveriges nationaldag igår var något jag inte ens hann tänka på.
Jag är stolt över vårt vackra land. Här vill jag leva, här vill jag dö. Men min stolthet grumlas lite av det politiska läget just nu med främlingsfientligheten. Vi lever i ett fritt och öppet land och jag hoppas på det för framtiden också.

Och idag är det pingstafton. Hänryckningens tid.
Våga ge dig hän åt allt det vackra och kärleksfulla i skapelsen. Lyssna, se, känn, smaka...Njut.

Själv är jag lite för trött för hänryckning idag men jag njuter lite långsamt och stilla av att finnas till. Lyssnar till vindens sus. Beundrar himlens blå färgton. Kliar myggbett. Går barfota i gräset. Sträcker på mig. Andas in och andas ut. Jag lever. Allt är precis som det ska vara. Här och Nu.


Ljus och kärlek❤️

Kommentera inlägget här :