Tänk att man kan sakna de där "evinnerliga" vardagsljuden. Det är ju skönt när tystnaden lägger sig som mjuk bomull i öronen. Men när man vet att man inte kan spola vatten, inte spola toan, inte tillaga varm mat, inte prata i telefon...då vill man ha de där ljuden tillbaka. :-)
En skogsmaskin körde in i en ledning och det blev strömlöst i stugan. Vi avvaktade, ville inte vända tillbaka till stan.
Så plötsligt efter några timmar började det pipa, tjuta, brumma, klicka, ticka, blinka...hi hi, hej alla ljud! :-)
Tänk vad kissnödig man blir när man inte har tillgång till toalett!! ;-)
Vi har vedugn i gamla stugan men det ryker oftast in och den stugan är inte uppvärmd ännu. Där bor vi under sommaren.
Ja, vi är bortskämda förstås....och lite bekväma...men genom åren så har vi klarat av flera "nödsituationer" med bravur och nu på "ålderns höst" så unnar vi oss bekvämlighet...hi hi...fniss fniss...det där lät något det, va? ;-))
Jag brukar säga att jag ska bli en gnällig och besvärlig pensionär så småningom ;-) En som tränger sig fram i köer och parkerar kundvagnen på tvären i smala gångar i affären. Då är det slut med snällhet och rätta sig i ledet! Ha ha! Nej, jag skojar bara, men visst skulle det vara kul att pröva på att vara lite uppstudsig ibland?
Nej, man ska nog vara glad om man överhuvudtaget får leva ett bra och friskt pensionärsliv! Och ha pengar till mat och hyra. Och kunna yoga fortfarande. :-)
Varit på yogakursen idag. Det var så härligt!
Då och då dyker det upp texter och forskningsresultat angående utbrändhet. (Eller vad man nu vill sätta för namn på detta) Om att man kan se spår av detta i hjärnan. Jag tänker ibland på detta. På spåren, ärren, i min hjärna efter mina två rejäla krascher...För fyra år sedan var jag som allra sjukast just nu. Sängliggande. Det har tagit år att bli så bra som jag är nu. Men spåren, ärren, de är kvar...troligen för alltid. Och totalt "funktionsduglig" det blir jag aldrig. I samhällets ögon. Men i mina egna ögon är min resa längs Bättringsvägen, ett mirakel....och jag tycker att jag duger som jag är :-)
Varför frossa i det som varit? Det gör jag inte. Men jag tror att det är bra att då och tänka tillbaka på hur det var och jämföra med nuet. Jag blir tacksam då. Och jag tänker på och förstår dem som mår dåligt nu...Jag tror inte på ett helvete efter döden, jag vet att jag varit i helvetet här på jorden när jag var sjuk.
Jag tänker också på alla som stod vid min sida och stöttade mig. Djup tacksamhet inför dessa.
Kanske ska ta del av vårbudgeten? Får bli i stora drag...Bra om sjuka kan få tillfriskna i lugn och ro. Ingen vill vara sjuk, tro mig!
Vare sig du nu mår bra eller dåligt så hoppas jag att du har en fin kväll.
Det är för Dig solen går upp i morgon igen!
❤️