Satt en stund vid sjön och försökte samla tankarna. De spretar idag. Gråten ligger på lur, men jag vet inte varför. Det är en oro som gnager inom mig. För allt och ingenting. Jag är "övertrött" efter härliga intensiva dagar och kroppen är "trasig" igen efter en lång bilresa. Vill inte alls vara med. Maken vill planera sommaren men jag säger bara: "Inte idag, fråga mig inte idag". Hunden drar en suck av lättnad när jag lägger mig och vilar. Han vill också vila. Eller rättare sagt sova. :-)
Ni anar inte vad jag önskar att jag inte hade fibromyalgi och att jag aldrig varit utbränd...
Göken gol. Svårt att tolka från vilket håll.;-)
Sluta inte läs nu, är du så go, även om du tycker att jag är "bråkig" eller "besvärlig" när jag skriver om politik. Det här är viktigt!
Jag måste erkänna att jag en tid varit oengagerad och rent av blasé när det gäller flyktingfrågan. Jag har helt enkelt tröttnat på att försöka förklara min ståndpunkt när jag hela tiden bemöts av åsikter som "vi har inte råd för våra stackars gamlingar får ingen sylt till pannkakorna"...och andra liknande argument. Jag är så trött på den låga nivån på diskussionerna. På sammanblandningen av romska tiggare och flyktingar från Syrien. Det är två olika frågor, två olika "problem" om man nu vill göra det till det. Men det handlar till syvende och sist om Människor. Vi ersätter empatin med en massa konstiga ursäkter och de som orkar kämpa vidare hånas och kallas naiva och idioter och landsförrädare, för att nu nämna några av de snällare orden.
Regeringen pratar om andrum och det var kanske nödvändigt ett tag (?), men det som sker nu är fruktansvärt omänskligt. I morgon röstar riksdagen om asylrätten. Om permanenta uppehållstillstånd ska ersättas av tillfälliga vilket kommer innebära att familjeåterförening blir så gott som omöjlig. Vi vet ju att många män (pappor) åker före för att hitta en trygg plats för familjen. Vad händer nu när familjen inte får återförenas? Vad händer med kvinnorna? Vad händer med barnen???
Barnen...de största förlorarna i detta politiska läge...
När sossar lägger ett sånt här förslag då har främlingsfientligheten vunnit. Och jag stirrar trött på argumenten för och emot att ta hand om medmänniskor.
Det blev så tyst i Sverige när empatin dog ut...
Signalen till människor som flyr från krig är: kom inte hit!
Hoppet lever dock ännu några timmar, men finns det tillräckligt många medmänniskor i riksdagen?
Jag vet att de finns de som tycker att jag ska låta bli att engagera mig i dessa frågor. Att jag är för "känslosam" och mår dåligt av det. Hm...det är fel! Andra har sagt att jag är inkännande och ska vara stolt över det! Och precis så är det! Inkännande...vilket vackert ord! <3
Maken släktforskar sen många år tillbaka. Han berättar att han läste om en annan släktforskare som tyckte att alla i vårt land borde släktforska. Så att vi alla fick lära oss och inse att vi inte så många generationer tillbaka härstammar från andra länder. De flesta av oss. "Mer släktforskning till folket!", tyckte denna person. Ja, kan man annat än hålla med??? ;-)
Det blåser en skön frisk vind idag. Är tacksam för den. :-)
Sakta kommer mina krafter tillbaka och värken lindras lite. Det är fullmåne ikväll:-) Jag tänker anmäla mig till en distanshealing i kväll. Behöver det. Några av er förstår precis vad jag menar, andra är skeptiska och tycker att jag är "flummig". Jag vet, och det är som det är. :-) Men man kan inte döma bort något som verkningslöst om man inte själv prövat på det. Eller? ;-)
I natt kl 00.34 inträffar sommarsolståndet. Årets längsta dag. Alltså, fullmåne och sommarsolstånd samma natt :-)
Och nu säger pessimisten: "Jaha, nu vänder det mot mörkare tider." "Javisst", säger optimisten, "men det går långsamt."
Om du orkat läsa ända hit: TACK!
Var rädd om Dig
❤️