Nu blommar den vackra Kärleksörten.
Jag vill skriva om Kärlek. Inte bara den romantiska kärleken utan den allomfattande. Men det är så svårt att få grepp om orden. I en mörk värld, i ett mörkt land där populism och lögner råder, där hatet växer och cynismen och rasismen vinner poäng,
är det svårt att tro på att "kärleken övervinner allt"...
Varför är jag så negativ? Har jag börjat tappa tron på mänskligheten? Ja, det lutar starkt åt det hållet.
"Men läs inte negativa nyheter", säger folk. Som om jag får skylla mig själv. Ja, men visst, jag kan blunda och vägra lyssna och låtsas som om allt är positivt bara jag tänker positiva tankar...
Men sån är inte jag.
Det finns massor med människor som valt Kärlekens väg. Och vill jag tillägga: förnuftets väg. Tack och lov.
Kärlek och förnuft hör ihop för mig. (Förutom i förälskelsens rosa moln, förstås. ;-) Men det brukar vara övergående)
Kärlek och godhet hör också ihop. Men godhet är något väldigt inaktuellt idag. Är man god eller om man gör goda saker kallas man "godtrogen och naiv" och även "idiot".
Jag vet att Kärleken finns där. Det är det kitt som håller oss ihop och hindrar oss från att helt förgöra varandra och vår jord. Jag vet att godheten finns där även om den inte får några stora rubriker.
Kärlek och politik? Politik som bygger på alla människors lika värde hör ihop med kärlek. Men finns den politiken idag?
Jag är tröttsam nu, kära läsare, jag vet. Men jag vill att kärlek ska genomsyra det vi gör och säger. Till varandra, mot vår jord.
Men, jag är ju "godtrogen"... Eller? Är det sant att kärleken är störst av allt?
Jag vill tro det. Men om den inte är det så håller vi faktiskt på att utplåna oss själva...
Jag tar en promenad. Är extra vaksam när jag går. Längs vägen finns spillning efter ett stort djur som gillar bär...
För min del får björnen mer än gärna gå i ide nu...
Kärleksljus
❤️