På Luciamorgonen kom barn och föräldrar med all "utrustning". Linnen, kronor, strutar, dräkter, glitter, band, stjärnor...låg och hängde på krokar på barnens platser i kapprummet. På samlingen övade vi en sista gång. Det blev eftermiddag, mörkret la sig, föräldrar och övriga gäster började troppa in. Inne i förskolans lokaler rådde kaos. Svettiga "fröknar" försökte få alla barn att byta om. Kliande tomteluvor kastades av, luciakronor som inte fungerade,
och vart var Kalles stjärngossestrut och nej, inga leksaksbilar med i Luciatåget... Skratt, gråt och panik...
Men som genom ett under: Lampor släcktes ned, hysch, hysch, barnen ställde upp på led, sången startade..."Ute är mörkt och kallt..." Härliga barnröster, lättad personal och stolta föräldrar...
Själv funderade jag på hur jag skulle hinna med mina egna barns Luciafirande...
Lucka 12
Dagens goda nyhet: Det finns privatpersoner som engagerar sig. Jag såg nyligen på lokal-TV om en kvinna som samlade in leksaker och annat som skulle lämnas till socialen för att sedan delas ut till de familjer som inte har råd att fira jul. Föräldrar som inte har råd att köpa julklappar till sina barn. De finns...här i Sverige...Heder åt ett sådant initiativ! Under reportagets gång såg man hur människor kom och lämnade in massor med saker.Insamlingen gick jättebra!
Dagens ord:
"Traditionen är en vägvisare
inte en fångvaktare"
Ernst-Hugo Järegård
"I en ljusets människa finns ljus,
och det lyser upp hela världen.
Om det inte lyser, råder mörker."
Tomasevangeliet
Ja, då är det dags att vaka in Lucia då. Minns en del Luciavakor...men det är en annan story...