Som ringar på vattnet

Efter den tysta minuten kom tårarna. Chocken släppte och insikten om att det faktiskt hänt, allt det hemska och tragiska i Norge, gjorde att tårarna bara strömmade..Har liksom gått och hoppats att allt var en mardröm som vi snart skulle vakna upp ifrån... Sorgen. Vilken svår och tung sorg som nu drabbat ett helt land... Det finns inte ord som räcker till...
Men vi som har en viss distans får sluta oss samman och tända hoppets ljus! Inte glömma bort att det finns goda krafter, det finns kärlek och ljus. Det finns hopp om fred och en ljusare framtid. Störst av allt är kärleken!



Norges statsminister Stoltenberg citerade igår en av de överlevande:
"Om EN man kan visa så mycket hat, tänk vad mycket Kärlek VI ALLA
kan visa tillsammans".

Nu mer än någonsin måste vi våga tro på en ljus och fredlig framtid!

Följande ord hittades inristade med kniv i en vägg i ett koncentrationsläger från Hitlertidens Tyskland. Skrivna av en judisk man som inte visste om han skulle överleva eller ej. Utmärglad av svält, tortyr, dödsångest och ovisshet om sitt folks och sin familjs framtid. En medmänniska.

"Jag tror på solen - även när den inte skiner.
Jag tror på kärlek - även när jag inte känner den.
Jag tror på Gud - även när han är tyst."

Sitter ute och skriver. Den är en fin kväll. Solen kom fram igen i dag. Vår "lånade" hund försöker fånga min uppmärksamhet genom att stjäla en av mina tofflor och placera sig mitt på gräsmattan med toffeln i munnen...
Som vanligt full av bus!

Till sist: "Först tända, sedan sprida ljus.
H. Bernhard