Änglar på Posten?

publicerat i Allmänt;




Det hände mig något märkligt idag...
Jag har en längre tid gått och irriterat mig på Posten.Eftersom jag bor i lägenhet har jag postfack på bottenplan. Själva springan i postfacket är inte särkilt stort. Ändå har postutdelaren (heter det så? Brevbärare är väl inget aktuellt ord längre? Posttjänsteman/kvinna?)ett flertal gånger lyckats "knöla" in paket och stora brev som varit omöjliga att få ut. Vi har varit tvungna att ringa Posten och be dem komma och låsa upp så att vi fått ut paketet. De har kommit snabbt och vi har även fått ursäkter.Men fjärde gången det hände tog vi postutdelaren på "bar gärning". Denne var dock inte så "seviceminded." Han slog ut med armarna och undrade "vad han skulle göra då?" Vi föreslog en avi så att man kan åka och hämta paketet på Coop... Vi talade också om att det är så det brukar gå till... Uppenbarligen förstod inte denne man  det här med postfack, för han föreslog att vi skulle lösa problemet genom att skaffa större postlåda!? Redan då började jag i mitt huvud förbereda en ilsken insändare om Postens service...
Inte blev jag mindre irriterad idag, när vi på arbetsplatsen upptäckte att Posten återigen kastat in post till andra företag genom vårt brevinkast. Vi fick ännu en gång agera postutdelare och springa runt till andra företag med deras post...
Jag gick hem lite tidigare än vanligt idag. Hela vägen hem, i blåsten, funderade jag på vad jag skulle säga till Postudelaren i morgon om det här "ofoget". Passerade Postens gula bil som stod vid grannhuset. Kastade väl några ilskna blickar och gick upp i lägenheten och började laga mat. Började i huvudet åter formulera en "perfekt" insändare om Postens dåliga sevice. DÅ...ringer det på dörren!  Utanför står en leende kvinna i Postens uniform och famnen full av brev och paket!!!  - "Vilken tur att du var hemma" säger hon glatt och lämnar över sin börda till mig. "-Åh, vilken sevice", hör jag mig själv utbrista. Sen säger jag tack minst hundra gånger. -"Jag vet att ni haft problem tidigare så jag tänkte att jag bär upp det här", säger kvinnan och lägger huvudet på sned och jag tackar hundra gånger till...
Stänger dörren och står sen förbluffad och försöker förstå vad som hände...
Ringer en vän och vi skrattar tillsammans åt denna märkliga händelse.
Det kommer inte att bli någon ilsken insändare... Och jag har nu insett hur idiotiskt det är att ödsla tid och energi på att reta upp sig. Det här skedde inte av en "slump", det är jag övertygad om. "Någon" vill ge mig en fingervisning... Jag måste återgå till ett mer positivt tänkande. Fokusera på bra saker. Livet blir så mycket lättare då.

Dagens tanke: Änglar finns! Ibland är de klädda i Postens uniform...

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Minsta Lillasystern:

Änglar finns! Och du är en :)

Kommentera inlägget här :