Äntligen!

publicerat i Allmänt;

Äntligen! Äntligen får en svensk nobelpriset i litteratur. Och äntligen får Tomas Tranströmer priset! Måste medge att T Tranströmer var för mig, länge, bara ett namn på de litterära medvetnas lista över "möjliga" litteraturpristagare. Men så dök det upp små dikter eller några rader av Tranströmer "lite här och där." Ord som jag fastnade för, ord som talade till mig. Därför vill jag ,idag, citera några av mina favoriter.

"Var människa en halvöppen dörr
som leder till ett rum för alla."

"Anonym som ett risgryn."



"Det finns mitt i skogen en
oväntad glänta
som bara kan hittas av
den som gått vilse."
Ur Gläntan

"I markens djup
glider min själ
tyst som en komet."
Ur Örnklippan

"Jag ligger på sängen med armarna utbredda.
Jag är ett ankare som grävt ned sig ordentligt och håller kvar den
väldiga skuggan som flyter där ovan,
det stora okända som jag är en del av och som säkert är viktigare än jag."
Carillon



Ännu har inte det utlovade regnet kommit men det dånar alltmer därute. En stark vind. Träden böjer sig och löven dansar. Fortfarande varmt och vinden är sydvästlig. Jag är glad så länge det inte är nordlig vind. Min pappa brukade säga att: "Nordan, hon är kall hon, från vilket håll hon än kommer, som kärringen sa."

"Under de dystra månaderna satt själen hopsjunken
och livlös
men kroppen gick raka vägen till dig
Natthimlen råmade
Vi tjuvmjölkade kosmos och överlevde."
Tomas Tranströmer
Ur "Det vilda torget"

Till sist, ett sommarminne:

"Det är femte juli och lupinerna sträcker på sig
som om de ville se havet."
T Tranströmer

Något att värma sig med under höststormarna...

Kommentera inlägget här :