Trotsar den grå himlen och sätter mig ute. Det susar i träden och det är varmt. Ibland anar man solen och blå himmel i någon glipa i molntäcket. Som jag skrivit förut: man får vara glad för det lilla denna sommar ;) Det är i alla fall uppehåll! Lycka kan vara att man måste vattna rosorna för tredje dagen i rad! Och att det är torrt i gräset när man kliver ut på morgonen. ;) I morse såg vi äntligen en and nere vid sjön. En ensam hona. Koltrastarna hoppar omkring på gräsmattan. Stannar upp ibland och lägger huvudet på sned och drar upp en fet mask eller insekt ur jorden... Det finns fortfarande många, stora, röda smultron att plocka och vinbären börjar rodna. Det finns saker att glädja sig över:) Sönerna har "invaderat" gamla stugans kök. Där ser ut som en datacentral.;) Ibland går jag in där och "plockar". Papper, chipspåsar, tallrikar... Och vedpinnar som vovven strött ut över golvet... Kanske skämmer jag bort dem men att kunna gå och "plocka" är ett framsteg för mig på Bättringsvägen. Att orka sopa lite är ett framsteg, att duka är ett framsteg...;) Jag såg på Minneskonserten i Oslo i söndagskväll. Så fint och så värdigt. Att Bruce S var med gjorde ju inte konserten sämre;) "En världsstjärna med stort hjärta" som kommentatorn så riktigt påpekade. Vi avslutade kvällen, jag och maken med att se "Mamma Mia". För vilken gång i ordningen vet jag inte. Men filmer som man mår bra av, som får en att sjunga och skratta kan man se om och om och om igen... Men kanske måste man varit med på ABBA-tiden för att riktigt uppskatta den? Just nu längtar jag efter en heldag med sol och värme, att sitta ute till sent på kvällen och se mörkret falla och tända ljus. Undrar om det blir av med ett dopp i sjön i år? Det känns ännu ganska avlägset. Men man ska aldrig säga aldrig! Sol i sikte! Just nu letar sig solstrålar fram genom molnen. Bättre sent än aldrig.;) Det kanske blir en fin kväll...
