Augustiminnen och en tjuvaktig fågel

publicerat i Allmänt;

Onsdag 31 juli
Har haft svärmor, svåger och svägerska på besök. Det känns tomt och tyst efter att de åkt. Vi träffas inte så ofta. Det är långt mellan Gävle och Lilla Edet där makens bror med familj bor. Svärmor bor lite närmare.
Vi tittade bl a på foton på släkten och pratade om vem som var lik vem. Riktigt kul. ;)
När vi träffas får knappt den manliga delen en syl i vädret. Både jag och svägerskan är bra på att prata. ;)

Det är tråkigt att skiljas åt. Tur att man kan ha kontakt via Facebook bl a. :)

"Mötas och skiljas är livets gång,
skiljas och mötas är hoppets sång.
Nu skiljs våra vägar, nu säger vi farväl,
men hoppas att vi ses igen."

I morgon börjar skördemånaden. Augusti. Namnet kommer av den romerske kejsaren Augustus.

När jag var liten var det oftast i augusti som familjen for till Gotland. Då var havet uppvärmt och det var nästan bara vi och tyska turister på badstranden. :)
På kvällarna blev det väldigt mörkt. Det var som att dra ner en svart rullgardin. Vi hade ingen el i stugan så när vi kom hem efter en utfärd, t ex besök hos släktingar, fick vi ha ficklampa för att lysa upp gångstigen till stugan och inte riskera att snubbla på trädrötterna. Det var lite spännande med det kompakta mörkret.
Sen satt vi och läste eller pratade en stund vid gasollampans sken. Från havet hördes vågornas brus. Det var också till vågornas brus vi vaknade på morgnarna. Om solen sken in visste man att det skulle bli en dag på stranden. Mamma, min syster och jag vandrade alltid ner först. Pappa tog god tid på sig att bli färdig med frukosten. Han kom ner till stranden lagom till förmiddagsfikat (eller var det eftermiddagsfikat?). När det blev för mycket sand måste man ta av sig skorna. Sanden brände under fötterna. Vi hade våra favoritsanddyner som vi hoppades inte skulle vara upptagna. Slängde oss ner i den mjuka vita sanden. Strax därpå började jag och min syster tjata: "Vi vill bada Nu!" Stackars mamma som ville sola först innan hon gick i vattnet...
Först var det grundt, så blev det djupt och sen kom man upp på en sandbank långt ut från stranden. Vattnet var salt och skönt och man ville aldrig gå upp...;)

Augustiminnen :)

När maken och jag kom ut hit till torpet ikväll upptäckte vi att fåglarna hade käkat upp nästan alla röda vinbär...jag misstänker starkt en viss herr Koltrast...;)

Kommentera inlägget här :