OM HUNDEN OCH VÅREN

publicerat i

Jag börjar känna mig besegrad...
Av en svartvit, långhårig, fyrbent varelse som tar allt mer plats... När en snart 6-årig "enmanshund" med diverse olater plötsligt ska anpassa sig efter en "flock" måste även jag kliva ur min bekvämlighetszon (som det numera heter) och finna mig i både det ena och det andra...
Vi har köpt en mer "hundhårsanpassad" matta. Dvs en som inte "äter" hundhår. Jag köpte också en leksak som han inte skulle kunna bita sönder första dagen. Men den var ointressant förstås. Roligare att tugga på min stövel. Nu står våra skor och stövlar uppradade i badrummet istället för på skohyllan. Dammsugaren står oftare framme än i städskåpet.
Ännu får han sova i korg eller på golvet om nätterna. Men här i torpet är det svårare... Nu får jag finna mig i att vakna på natten med en "cementklump" liggande på mina ben. Trygghet och närhet är helt klart viktiga ingredienser under anpassningsprocessen.
Och alla strumpor är fulla med hår hur mycket jag än städar. ;))

Det är en solig, stilla och kall söndag. Nyheterna domineras av reaktionerna efter Schlagerjippot. Så allt är som vanligt. Jag vet inte om rätt låt vann men jag tyckte att det var kul att Robin vann. Och låten är bra. Tycker jag. Kul med låtar som vinner mer och mer ju mer man lyssnar. En del låtar som sätter sig så där "direkt" blir ofta snart uttjatade. Tycker jag ;)

Om någon undrar något om min "gudinna", den lilla figuren jag visade på foto i förra inlägget kan jag berätta följande:
Ursprungliga figuren kallas Venus från Villendorf. Hon är en paleolitisk venusfigurin som hittades vid en utgrävning i Niederösterriech 1908. Snidad i kalksten och färgad i rödockra. Kan vara 22 000 - 24 000 år gammal. Det finns många tolkningar omkring henne. En fertilitetssymbol eller en Moder Jord-gudinna?
Källa: Wikipedia

Mars
Den stora våren
lyfter lilla mänskan
högt i din sky,
säger:
allt detta är ditt!
Dig, den fattigaste,
tillhör allt:
varje frambrytande grässtrå,
trädens svällande knoppar,
älvarnas islossning,
ljusets växt,
värmens stegring -
det finns inga gränser
för dina ägodelar,
och i ditt gråa elände
är du jublande rik.

Du fattiga lilla mänska:
tryck tranans skri,
tryck alla vårens skänker
till ditt bröst:
allt detta är ditt!

- Elmer Diktonius 1954

Jag tycker den dikten är så bra, även om språket kan kännas "omodernt".
Visst är tanken på Våren som en gåva till oss fantastisk! Vi är rika!

Nu blir det en halkig promenad för oss med hunden i solskenet. Ut i vår Vår :)



Kommentera inlägget här :