Vinter och solresa

publicerat i Allmänt;
Resan är påbörjad. Vi kom iväg lite senare än planerat. Halt i en rondell i stan men ute på E4:an är det bättre väglag. Solen leker tittut mellan moln och snötyngda träd. Vid Tierp visar termometern - 16.5. Nästan inga moln på den blå himlen. Det är så vackert!





Ju närmare Österbybruk och Morkarla vi kommer blir det bara vackrare och vackrare.


I "Upplands djupa skogar" hämtar vi upp mamma. Och hälsar på min systers son med familj som är på besök från Gotland. Så roligt, det var så längesen
 sist. Och äntligen fick vi träffa lilla Ebba. En söt och go tjej, en vecka äldre än mitt barnbarn.
I morgon ska sysslingarna träffas :-)

Nu har vi passerat Enköping. Västerås nästa. Hoppas på lite lunch där. Solen hänger med oss. Mindre med snö här. Maken jobbar, dvs pratar i telefon. ;-)

Nyäten i Västerås. Vidare mot Hallstahammar. Kisspaus i Svedvi. Jag är tacksam för alla rastplatser längs vägen i vårt land. Ofta naturskönt belägna och om man har tur, välskötta toaletter. Hade inte tur denna gång. Usch! Konstaterade både jag, min mor och en pappa med två barn i varma overaller. Men nöden har som bekant ingen lag...Svedvi: IG ;-)
Eftermiddag. Vackra moln på himlen


I Örebro är himlen molnig. Maken sitter fortfarande i telefonmöte.
Jag läser min nya bok.
Otroligt intressant bok. Jag fick en länk från en vän med en intervju med Dr Eben Akexander. Det han berättade fick mig att baxna. Det här var ingen "vanlig" nära-döden-upplevelse, det här var något alldeles extra. Denne neurokirurg visste att nära-döden-upplevelser bara är ett spratt som hjärnan spelar oss när den utsätts för extrem stress. Efter sju dagar lång koma ändrade Eben uppfattning....
Denna bok rekommenderar jag varmt :-)

Hu, så kallt det är vid Hova. En fuktig kyla som tränger sig in genom alla lager av kläder. Bitande. Hu och brr... Men toaletterna får ett klart G! :-)
Och maken pratar vidare i telefon. ;-)
Hunden sover. Fick sig nyss en längre promenad.
Undrar om inte mamma sover också?

Skaraslätten. Nu är vädret inte alls mysigt längre. Snörök. Drivbildning. Mycket trafik.
Makens arbetspass verkar vara över. Kanske...

Vi närmar oss Alingsås. Konstaterar att det fortfarande är ganska ljust 16.30 trots att det är mulet. ;-)

Jag mumsar på nöt-och russin-mix. Tack syrran! Gott och energigivande.

Nu är det mörkt. Och det snöar.
Alingsås. Härifrån ringde vi alltid så att mamma kunde sätta på potatisen och Lars, hennes make, kunde räkna ut vilken tid vi skulle anlända. Och sen tog han sig i tid nerför trapporna och stod ute på trottoaren och välkomnade oss. Och dirigerade oss till en p-plats. (Alltid lika jobbigt att hitta en ledig att stå på).
Så länge han orkade. I september 2012 lämnade han jordelivet. Jag vet att han ler mot oss idag. Han är glad över att vi ser till att mamma kommer hem. Jag är riktigt säker på detta. :-)
Det hände att vi glömde att svänga av vid rätt ställe när vi kom till stan. Men det är ju trevligt att ta sig en tur till Västra Frölunda...;-))Tog bara "lite" längre tid...;-)
Som alternativ kan man råka köra in i fel tunnel också...;-) Göteborg är en knepig stad att köra i....

Göteborg 48. Snart framme :-)
Göteborg 41. Nattsvart ute. Ser inga stjärnor eller månen. Förra natten var det fullmåne. Konstigt nog så sov jag bra. Men mindre bra nätterna innan. 
Bara -2,5 grader här. Ett lätt vitt pudertäcke på marken...
Partille.
GÖTEBORG!
Nu ska vi bara svänga av vid rätt ställe så...
Tack för sällskapet
❤️

Kommentera inlägget här :