Livet Är
Så är det..
Medan vi planerar, drömmer, längtar, suckar, gnäller, oroar oss så Är Livet.
Om vi stannar upp lite och funderar en stund...tittar på Livet ur olika perspektiv. Inte dåtid, inte framtid utan Nutid.
Hur ser det ut, mitt liv? Vad är det som känns fel och vad är det som känns rätt? Vad är det jag drömmer om som jag inte lika väl kan göra verklighet av Nu? Vill jag verkligen det jag drömmer om eller är drömmen bara en flykt från verkligheten? Från det Liv jag faktiskt har? Är jag verkligen så missnöjd eller så olycklig som jag tror att jag är? Eller är mina klagomål bara en ovana?;-)
Om man gör ett tankeexperiment: Tar, i tanken eller skriver ner och suddar, bort alla "om inte så"," den/de/det som plågar dig", "yttre och inre jobbiga omständigheter"...Hur ser livet ut då?
;-)
Man kan också försöka se sitt liv genom någon annans ögon. Någon "lyckad" (?) person, drottningen, en invandrare i Rinkeby, en tiggare....
Jag gjorde det experimentet och fann att jag tror samtliga skulle vara lite "avis" på mig. Nej, de vill inte ha min fibromyalgi förstås men annat...;-)
Jag hade tidigare i mitt liv en väldigt kär vän. Hon hade MS. Eftersom vi bodde långt ifrån varandra var det telefon som gällde. (Tänk om Fb och Skype funnits då!) Alltid frågade hon hur jag mådde och jag svarade gnällande förstås att jag var förkyld/hade ont i magen eller någon annan plåga. Och hon tyckte alltid synd om mig! Jag blev alltid ångerfull , där satt jag och beklagade mig över "futtigheter" när hon hade talsvårigheter, satt i rullstol, svårt att få händerna att fungera osv....
Men hon tyckte inte att jag gjorde fel. Hon ville inte prata om sin svåra sjukdom, hon ville höra lite "vardagsgnäll" ;-)
Man ska väl inte jämföra sig med andra, alla har sina krämpor och svårigheter och ibland lättar det lite att bara få prata av sig med någon som förstår.
Livet Är
Vi "drabbas" ibland av svårigheter, sorger, sjukdomar men vi har också så mycket att vara tacksamma för. Vi har väl en bild av hur ett lyckligt liv är och så tror vi att det är så det ska vara....
Själv har jag aldrig så städat eller allt i ordning som i "hemmahos-reportagen". Jag lagar aldrig sådana fantastiska måltider som finns i alla dessa kokböcker. Inte är jag så där hurtig och duktig att jag gymmar eller joggar heller. Jag ser inte ut som om jag är 20 år yngre än vad jag är och jag kommer inte längre i min favoritstorlek i kläder....
Förr skulle jag alltid fixa det där...sen...
Men mitt Liv Är ändå och jag är tacksam för det jag kan göra och för min inre styrka och för de människor jag har omkring mig. Tacksam för mitt boende och för mina framsteg på Bättringsvägen <3
Och Nu ska jag gå på Yoga!
Hej då!
NAMASTE
❤️
